”Vi behöver tänka nytt”

Barncancerfonden vill bredda forskningsfältet kring behandlingen av cancer och uppmanar forskare från olika discipliner att söka projektbidrag. "Även forskning som inte direkt handlar om barncancer kan bredda dagens kunskap inom vårt område. Så kan till exempel studier om fysisk aktivitet ge oss nya vägar att minska barnens komplikationer efter cancer", säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.

Barncancer är inte en enda diagnos utan ett samlingsbegrepp för flera sällsynta sjukdomar. Gemensamt är däremot följderna av den tuffa behandlingen som kan innebära ett livslångt vårdbehov. Hjärntrötthet, hjärt- och kärlsjukdomar, fertilitetsproblem, kognitiva svårigheter och psykisk ohälsa är bara några av de sena komplikationer som drabbar sju av tio barn som har behandlats för cancer. Detta ställer särskilda krav på forskningen.

För att kunna förebygga komplikationer senare i livet vill Barncancerfonden se mer samverkan för att få fram nya innovativa behandlingar som kan förändra livet efter barncancer.

Barncancerfonden har bland annat en femårig satsning inom området sena komplikationer och delade nyligen ut 27 miljoner kronor till två nya forskningsprojekt. Det ena leds av barnläkaren och forskaren Aron Onerup, som är specialistläkare i barn- och ungdomsmedicin vid Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg. Han ska leda en internationell studie om hur kost och fysisk aktivitet skulle kunna förebygga sena komplikationer efter barncancer.

– Vi vet att fysisk aktivitet är avgörande för en god hälsa. Nu vill vi ta reda på hur vi kan använda den kunskapen till att förbättra livet för de som drabbats av barncancer, säger Aron Onerup.

Hjärtsjukdom i fokus

Även sådan forskning som inte ”direkt” inriktar sig på cancer kan, i högsta grad, visa sig vara relevant för barn som har överlevt cancer.

– Just kopplingen mellan levnadsvanor och risken att utveckla hjärtsjukdom efter cancerbehandling är otillräckligt kartlagd. Därför vill vi undersöka om ett individualiserat stöd kring kost och fysisk aktivitet kan förebygga allvarliga komplikationer och samtidigt höja livskvaliteten, förklarar Aron Onerup.

Programmet samlar forskare från hela Sverige, samt från Finland och USA. Ett första steg är att analysera nationella register för att söka efter mönster. Analysen ska sedan jämföras med insamlade data om levnadsvanor och upplevd livskvalitet från vuxna personer som överlevde cancer som barn.

Forskningen kan inte stanna inom gamla ramar

Satsningen på sena komplikationer är ett exempel på hur Barncancerfonden vill stimulera till nya samarbeten.

– Barncancerfonden vill fortsätta att skapa utrymme för sådan forskning som förnyar och förstärker den som redan finns. Men vi vill också öppna för nya idéer som går bortom gränserna, säger Britt-Marie Frost.

För Aron Onerup har stödet från Barncancerfonden varit avgörande för att kunna samla ett brett och tvärvetenskapligt forskarteam.

– Utan finansieringen hade vi inte kunnat satsa på detta projekt. Det ger oss möjlighet att ta ett helhetsgrepp och på riktigt undersöka hur vi kan bidra till bättre hälsa för barncanceröverlevare i framtiden, framhåller han.

Barncancerfonden öppnar för nya forskningsidéer

Barncancerfondens projektutlysning är nu öppen. Forskare från alla discipliner, både inom och utanför barncancerområdet, uppmuntras att söka eftersom man vill satsa ännu mer på innovation och samverkan.

– Fokus är fortfarande att forskningen ska vara barncancerrelevant men vi vill se fler ansökningar som bygger på samarbete över discipliner, diagnosgränser och landsgränser. Ska vi kunna öka överlevnaden och minska de sena komplikationerna måste vi få fram nya innovativa metoder som kan förbättra både behandling och livskvaliteten senare i livet för de drabbade barnen. De viktigaste genombrotten sker ofta när nya perspektiv möts, säger Britt-Marie Frost, forskningschef vid Barncancerfonden.

Nyfiken på våra utlysningar? Läs mer om de som är öppna just nu.