Rätt träning kan förbättra synproblem efter hjärntumör 

Barn kan drabbas av flera olika typer av hjärntumörer. Beroende på diagnos och tumörens placering kan hjärnan skadas på ett sätt som påverkar synen. Även behandlingen, till exempel en operation där tumörvävnad tas bort, kan innebära risk för skador i de delar av hjärnan som styr ögats funktioner. 

En viktig funktion är det som kallas ögonmotorik, det vill säga förmågan att styra ögats rörelser, rikta blicken och skifta fokus. Ögonmotorik är grundläggande för att kunna läsa och förstå en text, då blicken behöver kunna flyttas i sidled för att följa orden på en textrad. Ögonmotorik är också viktigt för att flytta fokus från nära till långt håll, samt för att utföra praktiska uppgifter där ögonens och händernas rörelser behöver vara koordinerade.  

Påverkar skolvardagen 

Just nu pågår en forskningsstudie vid Uppsala universitet där barnneurologen och forskaren Anna Nielsen Persson undersöker om det går att träna upp ögonmotoriken efter hjärntumör.  
– Att kunna läsa, oavsett om det är i en bok, på en skärm eller på en tavla, är en jätteviktig del av skolan och inlärningssituationen.  

Men skoldagen är också full av andra situationer där ögonmotoriken spelar en central roll, menar Anna Nielsen Persson.   
– Vanliga lekar under rasten som kräver att man har bra balans, att kunna ta mat på en bricka under lunchen, praktiska ämnen som slöjd och bild eller bara att utföra enkla uppgifter som att klippa med en sax. 

Övningarna som barnen får göra är enkla. Det kan till exempel vara att flytta blicken mellan olika kulor som är uppträdda på ett snöre. Snöret hålls upp framför ögonen så att vissa kulor är nära ögat och andra längre bort. I en annan övning ska barnen titta på kort med bokstäver på som kan klistras upp på en vägg, för att öva på att flytta blicken i sidled. 

Övningar för bättre läshastighet  

Inom ramen för forskningsstudien får barn som har behandlats för hjärntumör ett program med olika övningar som de ska göra under en treveckorsperiod. Övningarna tar 15 – 20 minuter och ska göras fem dagar i veckan.  

– Det är enkla övningar som kan göras hemma, i skolan eller kanske på bussen. Innan de börjar undersöker vi ögats funktion för att få en baslinje, och därefter mäter vi igen vid tre tillfällen där det sista är ett år efter avslutad träningsomgång.  

Även läshastighet, motorik, balans och koordinationsförmågan mellan öga och hand mäts och dokumenteras. 

Studien pågår fortfarande och än finns inga resultat, det är först om ett par år som Anna Nielsen Persson med säkerhet kan säga hur stor skillnad övningarna gör och om förbättringen håller i sig över tid. Men Anna Nielsen Perssons förhoppning är att övningarna ska ha en positiv inverkan. 

– Vår hypotes är att den här typen av övningar kan förbättra läshastigheten, men det är för tidigt att säga hur mycket. Även om det bara blir en liten påverkan så kan det ha en tydlig positiv effekt för barnet, eftersom läsning är så centralt i vardagen. Vi hoppas också att den här interventionen kan minska huvudvärk, trötthet och andra allmänna symptom som kan ställa till det mycket i vardagen. Det kan påverka möjligheten att klara av skoldagen, men också att ha ork och energi över till fritidsaktiviteter och att umgås med kompisar.  

Förutom att mäta ögonrörelser görs även undersökningar av ögonläkare och ortoptist för att bedöma barnets synförmåga. Barnen får även fylla i skattningsformulär kring allmänt mående som till exempel trötthet, huvudvärk och koncentrationsförmåga. Inom studien görs också djupintervjuer med deltagarna.

Viktigt långsiktigt stöd  

Anna Nielsen Persson är läkare och arbetar som neurolog på Akademiska barnsjukhuset i Uppsala.   
– Jag har alltid velat jobba med barn, det är roligt och känns väldigt viktigt. Det är en lyx att arbeta med något som gör så konkret skillnad i folks vardag, men att också samtidigt få vara lekfull mitt i allt det allvarliga.  

Tack vare stöd från Barncancerfonden, genom så kallade kliniska forskarmånader, bedriver hon sin forskning parallellt med det kliniska arbetet.  
– Barncancerfondens stöd betyder jättemycket, i praktiken har jag var fjärde vecka helt avsatt för forskning under tre års tid. Det innebär en trygg och stabil finansiering som gör att jag kan planera för min forskning och de projekt jag vill göra på ett bra sätt. Tidigare kom finansieringen från enstaka kortare stipendier vilket inte alls ger samma trygghet.   

Fler anpassningar behövs  

För de barn som drabbas av försämrad ögonmotorik efter barncancer är det viktigt att skolan informeras om svårigheterna så att rätt anpassningar kan göras.   
– Det vi rekommenderar är att barnen får ett anpassat tempo i arbetet, med kortare arbetspass, möjligheten att ta pauser eller byta till en annan aktivitet.  

Anna poängterar också att det också är viktigt att skilja på lästräning och inlärning.  
– Det finns många andra sätt än just läsning för att ta till sig kunskap. Är det svårt att läsa kan det fungera lika bra att titta på filmer eller lyssna på en inläst text i stället. 

Anna Nielsen Persson hoppas att hennes forskning på sikt kan bidra till att barn som behandlats för hjärntumör får bättre förutsättningar till ökad livskvalitet och ett rikt liv efter cancern.  

– Att kunna läsa är en väldigt central del i vårt samhälle och en viktig pusselbit för att kunna bli en självständig vuxen.