Kan digitala tvillingar bidra till barncancerforskningen?
Hur kan ett forskningsprojekt om matematiska modeller bidra till kampen mot barncancer? Eszter Lakatos, vid Chalmers tekniska högskola, vill använda ”digitala tvillingar” för att hitta till den bästa behandlingen för varje enskilt barn som drabbats av Ewings sarkom och neuroblastom. Hon har nyligen fått projektanslag från Barncancerfonden för att kunna bedriva sin forskning.
För Eszter Lakatos har stödet från Barncancerfonden varit avgörande för att kunna starta projektet. Fotograf: Sofia Sabel
Trots att hennes bakgrund är långt ifrån traditionell barncancerforskning har Eszter Lakatos, vid Chalmers tekniska högskola, beviljats projektstöd från Barncancerfonden.
– Jag är otroligt tacksam för att de vågade satsa på ett så pass teoretiskt projekt. Det visar att de är öppna för nya angreppssätt och tänker långsiktigt, säger Eszter Lakatos.
Digital tvilling för en mer träffsäker behandling
I Eszter Lakatos projekt kombineras genetiska data från patienter med avancerad matematik. Målet är att bygga upp digitala tvillingar – matematiska modeller som kan förutsäga hur en tumör utvecklas och svarar på olika typer av behandling.
– Det är som att bygga med lego. Vi sätter ihop ekvationer som beskriver hur olika typer av cancerceller konkurrerar i tumören. På så sätt kan vi simulera hur cancern utvecklas och därigenom få en större förståelse för vilken behandling som kan vara mest effektiv, berättar hon.
Tekniken är fortfarande i sin linda, men potentialen är stor. I dag får barn med samma diagnos ofta liknande behandling, trots att den genetiska variationen inom samma tumörtyp kan vara betydande. Med hjälp av digitala tvillingar skulle behandlingarna kunna skräddarsys ännu mer precist, med färre biverkningar som följd.
Barncancerfonden vill bredda fältet
Eszters projekt är ett exempel på hur Barncancerfonden medvetet breddat sin forskningsstrategi. Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden, vill uppmuntra fler forskare – även från områden som inte traditionellt associeras med barncancer – att ansöka om forskningsmedel.
– Vi behöver fler perspektiv, fler samarbeten och fler idéer. Därför är det viktigt att forskare inte tänker "barncancer är inte mitt område" utan i stället funderar på hur deras kompetens kan bidra, säger hon.
Barncancerfonden har under de senaste åren valt att satsa på projekt med hög innovationshöjd och en tydlig potential att på sikt göra skillnad för barn med cancer.
– Vi ser gärna ansökningar från forskare inom exempelvis AI, datavetenskap, immunologi, eller neurovetenskap. Det är där nya genombrott ofta uppstår – i skärningspunkten mellan olika discipliner.
Stödet gör verklig skillnad
För Eszter Lakatos har stödet från Barncancerfonden varit avgörande för att kunna starta projektet.
– Den här typen av forskning är svår att finansiera eftersom den inte har en omedelbar klinisk tillämpning. Men utan tidiga satsningar som den här skulle vi aldrig kunna ta oss till det kliniska steget, säger hon.
Britt-Marie Frost instämmer.
– Vårt uppdrag är inte bara att stödja etablerad forskning, utan att också möjliggöra nya idéer och vägar framåt. För varje projekt vi finansierar hoppas vi kunna lägga ännu en pusselbit till framtidens barncancervård.
Nyfiken på våra utlysningar? Läs mer om de som är öppna just nu.