Dag 67, 13/12 2024
Pojken som blev där hemma kvar
Han sitter vid fönstret var dag
Familjen drog ut i strid
men han är kvar hemma med ett nytt och oroligare jag.
Utanför fönstret ser han höstlöven släppa taget, ser dom till marken falla
Dagar, veckor, månader, tiden passerar,
höst blir till vinter med dagar så kalla.
Familjen rycktes ifrån honom, försvann ut i ett krig
Men han ska stanna hemma, kvar på rutinernas trygga stig.
Det sägs hjälpa honom må bra,
Men inget av det vanliga är längre som det ska
När världen har gett en ett nytt, oroligare jag
Pojken som blev där hemma kvar
Sitter vid fönstret under nätter och dar
Delaktig i ett krig
som kidnappat hans familj
Han är med men ändå inte
måste stanna vid sin vanliga stig
Utan karta, utan kompass
att gå vilse åt varje dags risk
för den vanliga stigen är ej längre så vanlig när lillasyster inte är frisk