Dag 31 , 2 dagar efter 3:e operationen
Ett leende och världen har aldrig varit vackrare.
Varje litet framsteg, en vinst.
Hon vill testa att gå till toaletten istället för att åka in på en stol. Hukad över sin pappas axlar hasar hon med långsamma steg. Långsamma må de vara, men de är en vinnares steg. Ett steg i taget, en vinst i taget. Vi bildar ett luciatåg, två droppställningar, en monitor, två föräldrar, och en kämparnas mästarinna.
Hennes vilja att gå. Den egna viljan är ett framsteg i sig.
Ambition är seger över nutiden.
En vaken stund, lite längre än förra stunden.
Ett skämt, kanske även en diss.
Däri finns styrka!
Och så det där leendet! Det som fyller min inre skattkista med glimrande guld.
Kanske med ett litet rynk på näsan. Ofta att det drar lite snett.
Ibland ett fniss.
Och så plötsligt! Glimrande ögon, och ett leende som växer och övergår till ett bubblande skratt. I den stunden, i det leendet; världen har aldrig varit vackrare.