Många bäckar små......

Många bäckar små......

Joel fick sin diagnos Embryonalt Rhabdomyosarkom den 4 februari 2016 och vi upptäckte snabbt vad barncancerfonden gör för familjer i vår situation. Som förälder känner man sig helt maktlös när ens barn blir så här sjukt, man kan inget göra, bara titta på. Genom att starta en insamling har vi i alla fall gjort lite. Den 12 maj 2018 fick Joel en ny cancerdiagnos, den här gången Akut Myeloisk Leukemi AML och insamlingen känns viktigare än någonsin.

Tisdag 28 augusti 2018

Tidigt imorse somnade min älskade unge in.

Joel har kämpat hela sommaren med komplikationer han fick efter cytostatikabehandlingen i maj. Den 20 augusti startade han konditionering med cytostatika inför stamcellstransplatationen som skulle göras den 29 augusti. Hans kropp klarade inte detta och lungor, hjärta och njurar kollapsade.

Joels insamling försätter för vi måste få in mer pengar till forskning, ingen ska behöva gå igenom det Joel gjort och han ville verkligen samla in pengar och hjälpa till.

Sov gott min älskade unge, du kommer alltid att fattas mig

Den 12 maj 2018 rasade vår värld samman igen då Joel fick en ny cancerdiagnos, den här gången AML, akut myeloisk leukemi. Inför varje ny MR och lungröntgen var tredje månad stannade hjärtat en stund, tänk om han får ett återfall, tanken på att han kunde få en annan form av cancer fanns inte på kartan. Samma dag som Joel fick diagnosen sattes cytostatika in och återigen kommer den där känslan av maktlöshet och kan jag bara stå vid hans sida och titta på.

                                                         FUCK CANCER

9 månader har gått sedan Joel fick sin diagnos och det han har gått igenom sedan dess önskar jag att ingen ska behöva uppleva. Maktlösheten att inget kunna göra för sitt barn är fruktansvärd.
Nu på måndag den 7 november 2016 ska Joel operera bort det sista av tumören och förhoppningsvis är han färdigbehandlad efter det.
6 månader med cytostatika och 28 tillfällen med strålning slog ut honom helt och sommarlovet var värst av allt, han orkade inget och låg inne på sjukhus veckovis vid flera tillfällen med usla blodvärden och öppna sår i hela munnen och ner i magen. Han hade så ont att han inte ens kunde svälja sin egen saliv och morfinpumpen var hans bästa vän.
Nu har han äntligen repat sig, håret, ögonbrynen och ögonfransarna har kommit tillbaka och Joel är såpass pigg att han orkar gå i skolan på heltid så snart är våran gamla Joel tillbaka orkesmässigt. Hoppas bara att tumören inte innehåller aktiva celler så han slipper göra om det här helvetesåret,
4/2-17
1 år har gått sedan Joel fick sin diagnos och är idag vad vi vet, fortfarande cancerfri.
Joel går på en 6 månaders underhållningsdos med cytostatika i tablettform. Han mår ganska bra förutom var sjätte vecka då han får en "elakare" tablett som gör honom riktigt dålig, de veckorna orkar han inte mycket utan ligger mest framför tv:n och sover lite emellanåt. Han har fortfarande ingen aptit och han har tappat håret igen. 17 maj tar han sista tabletten och vi har ställt in siktet på det och sedan hoppas vi på en fantastisk sommar med en pigg kille.

20/12-2017

1 år som cancerfri och Joel är snart tillbaka som han var innan han blev sjuk. En pigg och glad kille med mycket bus och energi.

Vi inser också att vi kommer att leva med det här resten av livet, Joel med 40 %-ig syn på vänster öga och en förstörd slemhinna i näsan som gör att han måste skölja näsan två gånger per dag. Och jag måste lära mig att hantera rädslan för återfall varje gång det är nya röngtenundersökningar eller han säger att det är något i näsan.

Livet får nya perspektiv och jag är så otroligt tacksam att ha min son hos mig.

Insamlingen kommer att fortsätte tills maj 2022 då Joel skulle ha blivit friskförklarad från den cancern han fick först.

.