Klara Bjernér

Klara Bjernér

26 september 2012
1 år senare
För ca 1 år sedan skapade jag denna insamling för att jag och vår familj ville så gärna hjälpa till med Barncancerfondens kamp att utrota barncancer som så hårt drabbat vår dotter Klara.
Mycket har hänt sen sist. I mitten på januari i år blev Klara färdig med blockbehandlingarna. Var 3:e vecka behandlades hon med kombinationer av olika cellgifter i ca 1 vecka. Efter varje behandling startade helvetet på jorden med infektioner, feber, illamående, eftersjukdomar som var bortom det värsta man kan tänka sig. Obeskrivliga smärtor i huvud, mage, ben försöktes bekämpas av underbar personal på Q84. Men ofta var det svårt. Klara led, både fysiskt och i själen. Ibland var hon sängliggande i månader i sträck. Musklerna förtvinade och benen bar inte. Vi var tvungna att köra henne i rullstol. I perioder fick Klara sondmatas. Pga smärtsamma blåsor i hela munnen, illamående och att mat smakade helt annorlunda pga medicinerna,var det ofta svårt el omöjligt för Klara att äta...
Efter en otrolig insats av planerande och samarbete mellan avd Q84 och SABH hemsjukvården kunde Klara spendera några timmar av julaftonskvällen hemma hos farfar som hon själv önskat. SABH kom två gånger under kvällen och kl 22 åkte jag och Klara in till en väntande säng på Q84. Då ville Klara åka. Hon hade över 39 graders feber trots div medicinering... Men hon fick vara hemma på julafton...Enligt henne själv var det värt det. Hon höll själv reda på att hon varit på sjukhuset på Påsk, Midsommar, hennes 11 årsdag i juli.

I april packade vi in familjen i bilen för att njuta av en vecka i fjällen. Sol och snö var något Klara och hela familjen längtade efter.
Vi hade inte så höga förväntningar på att det skulle bli så mycket skidåkning för Klaras del, så om det blev ett åk om dagen så fick det vara bra med det.
Jag kontaktade Lindvallens VD och berättade om Klara. Han fixade ett skipass till Klara så hon kunde åka så mycket eller så lite som hon ville! Vi vill återigen tacka för Lindvallens genorositet.
Första dagen i backen. Solen skiner och Klara hoppar vant på stolliften. Vi bara tittade på varann när vi såg ryggen på Klara susandes nerför backen. Carvingsvängarna gick som på räls och det var svårt att tro att detta var en tjej vi skjutsat runt i rullstol 6 mån tidigare.
Vi förberedde oss för att köra Klara till stugan...Men nej, hon åkte hela dagen förutom 1 timmes lunch med en grillad hamburgare på toppen av Gustavbacken, ute i solen.
Här var det ingen som såg att hon hade cancer och inte hade något hår. Med hjälmen på huvudet var hon likadan som alla andra barn.
Hon somnade tidigt den kvällen. Resten av veckan tog hon det lite lugnare, men hon åkte varje dag.
Vi avslutade med ett av Klara efterlängtat besök på äventyrsbadet. Hon visste att hon riskerade att suga åt sig elaka magbakterier i badet, men hon ville så gärna.
Favoriten var nog vågmaskinen som hon tjatade på personalen att sätta på hela tiden. Där stod hon och hoppade i vågorna med ett stort leende på läpparna!
På natten startade spykaskaderna tillsammans med magvärk och feber. Nerbäddad i framsätet, på väg hem, med filtar, kuddar och spypåse i handen, konstaterade hon "-Mamma, det var värt att bli sjuk..."

Nu är Klara ca 1.5 år in i den 2.5 år långa Högriskbehandlingen. Hon är nu inne i en lugnare period med färre sjukhusbesök.
Håret har kommit tillbaka och Klara längtar efter en lång böljande frisyr.
Hon går i skolan nästan varje dag och oftast hela dagen. Hon har alla rätt på alla prov! Klara har valt spanska som nytt språk i 6:an.
Ibland blir hon för trött. Huvudet värker. Då tycker Klara om att krypa upp i soffan och kolla på tv. Sen nästa dag är hon igång igen!

Vi har ju hamnat en bit ifrån vårt mål med Klaras insamling, men jag vägrar att ge med mig och sänka summan. Vi behöver bara bli fler och få lite mer tid på oss att gå i mål med 100.000 kronor till kampen mot cancer, cancer som drabbar barn.
Så med hjälp av Facebook, Twitter, Instagram, massmejl mm tänker jag fortsätta 1 år till. Skicka gärna vidare till alla ni känner. Alla barn med cancer behöver din hjälp!
Nu kör vi 1 år till. Tom. september 2013.

Ett varmt tack för ditt bidrag till Barncancerfonden

Jag kommer att försöka uppdatera denna sida med utdrag från Klaras liv, under nästkommande år

//Anna Bjernér


September 2011
Klara fick diagnosen Akut lymfatisk leukemi, en kall vårdag den sista mars 2011.
Efter 5 veckor fick vi veta att Klara var Högrisk och nu startatde den tuffaste behandlingen som man kan få mot ALL.
Livet har totalt vänts upp och ner för hela familjen. Men konstigt nog så hittar man en slags vardag mellan alla prover, sjukhusbesök, medicinering mm. En stor utmaning är att försöka upprätthålla ett så normalt liv som möjligt för lillebror Emil. Vi vill att hans skolgång, fotbollsträningar, kalas osv ska funka utan att han får stå tillbaka. Detta skulle vi aldrig klara utan alla snälla släktingar och vänner som ställer upp för oss!
Klara är en otrolig kämpe och trots många och svåra infektioner med långa sjukhusvistelser till följd, har nu Klara påbörjat skolarbetet för årkurs 5 tillsammans med sin engagerade lärare Katarina och sin "sjukhuslärare", Ann-Cathrine, på Astrid Lindgren.
Klara älskar också att skapa och hennes konstsamling är redan stor och omfattande, och ska självklart få en hedersplats hemma i huset i Åkersberga

Barn ska inte få cancer!
Du kan hjälpa barn med cancer genom ett bidrag till Barncancerfonden i Klaras namn.
Vårt mål är att samla ihop 100.000 på ett år!
Tack för ditt bidrag!

//Klaras mamma Anna och pappa Tobbe