Hjalmar och Charlie stöttar varandra under behandlingen

För barn som går igenom en cancerbehandling kan det vara svårt att behålla kontakten med sina kompisar. Sjukdomen kan innebära långa perioder borta från skola och fritidsaktiviteter, och det kan vara svårt för kompisar att sätta sig in i det sjuka barnets mående och allt som en behandling innebär.  

Det är en av anledningarna till att Barncancerfondens lokala föreningar arrangerar flera olika typer av aktiviteter för barn och familjer drabbade av cancer. Där kan barn, syskon och föräldrar träffas och hitta på roliga saker och får en chans till gemenskap med andra familjer i likande situation.  

Såg ut som en kexchoklad 

Det var under en flygsimulator-aktivitet, arrangerad av Barncancerfonden Södra, som Hjalmar och Charlie träffades för första gången. De som skulle prova på att flyga fick sätta på sig en speciell blå dräkt. Men Charlie fick en gul dräkt som var rutig. När Hjalmar fick syn på Charlie i sin gula dräkt gick han fram direkt och började prata.  

– Han såg ut som en kexchoklad! Jag gick fram och började prata med honom, och sen blev vi kompisar, berättar Hjalmar sittande i sitt pojkrum i Veberöd.  

Killarna bytte telefonnummer och sedan dess har de haft nästan daglig kontakt via telefon.  

– Vi skrattar väldigt mycket, det bästa med Charlie är nog att han är så rolig och skrattig, säger Hjalmar.  

Killarna gillar att gamea och spelar ofta tillsammans över telefon. Det blir mycket Roblox och Minecraft, men de spelar också turneringar i Fortnite. Men det absolut bästa är när killarna kan träffas på riktigt. De bor ungefär 40 minuter från varandra, vilket gör att det blir inte så ofta. Men när de ses spelar de fotboll, leker påhittade fantasilekar och tittar på film. Det blir mycket bus och skratt men de kan också prata om allvarliga saker ibland. 

– Det är mycket lättare att prata med Charlie än med mina andra kompisar, för han förstår mycket bättre. Till exempel när jag tappade håret, sånt pratar man inte om med sina klasskompisar. Men med Charlie går det bra, säger Hjalmar. 

Tröstar och peppar varandra 

Även Charlie tycker det är bra att prata med Hjalmar om saker som gör honom rädd eller ledsen. 
– Han kan trösta mig om jag är ledsen. Eller till exempel om jag ska ta stick i fingret och Hjalmar gjorde det för två dagar sen, då tröstar han mig och säger att det inte var så farligt. Och så behöver jag inte oroa mig lika mycket. 

Charlie längtar tills han kan vara mer i skolan, hans behandling gör att han just nu är hemma några dagar varje vecka.  

– Mina vanliga kompisar gillar inte att jag är sjuk, säger Charlie.  

Men när han är frisk igen vet han precis vad han vill göra mer av. 

– Då ska jag träffa min flickvän jättemycket! 

Hjalmar ser även han mycket fram emot när han blir färdigbehandlad, vilket förhoppningsvis blir under hösten.   

– Då vill jag åka till Paris! Det finns så många coola grejer där, som Eiffeltornet till exempel. Men jag måste bara lära mig att prata franska först!  

Kan prata om det svåra 

Hjalmar och Charlies vänskap har även inneburit att familjerna lärt känna varandra. Mammorna Hanna och Jenny har hittat ett fint stöd i varandra och pratar ofta. 

– Det absolut bästa stödet har jag fått från andra drabbade mammor, som Jenny. När barnen leker kan vi prata lite mer, men sen ses vi också utan barnen ibland och då kan vi prata om lite svårare saker, säger Hanna, mamma till Hjalmar.  

Hon berättar att det är svårt för de vänner hon haft länge att sätta sig in i den situation som familjen befinner sig i. 

– Det är otroligt jobbiga saker som vi lever med varenda dag. För mina kompisar blir det svårt att bli påminda om det tror jag, de försöker släta över och muntra upp mig. Men med andra drabbade föräldrar kan jag prata om de allra svåraste och mörkaste sakerna, som rädslan för återfall till exempel. 

Aktiviteter som ger energi  

För Jenny, mamma till Charlie, har Barncancerfonden Södra och allt som föreningen erbjuder betytt otrolig mycket.    

– När något sådant här händer är det lätt att man sätter på sig skygglappar och sluter sig i sig själv, speciellt under intensiva behandlingsfaser. Det gör ju också att man känner sig väldigt ensam. Men genom att träffa andra familjer som gått igenom samma sak har jag så smått kunnat ta mig ut ur mitt skal. Jag vill verkligen uppmana alla att gå på de aktiviteter som finns – det ger mer energi än vad det tar.  

Hanna håller med om vikten av gemenskapen med andra familjer, och tillägger: 

– För vår familj har Barncancerfonden inneburit hopp. De har funnits med oss ända sedan den första tiden på sjukhuset med konsultsjuksköterska, syskonstödjare, pyssel och spelkvällar på avdelningen.  

Mammorna är också otroligt glada över den vänskap som växt fram mellan deras killar.  

– Hjalmar betyder otroligt mycket för Charlie, vi är så tacksamma att de hittat varandra. Vi tror och hoppas att de kommer hålla ihop även framåt, det band som de har skapat är starkt på ett helt annat sätt än vanliga kompisrelationer. De har varit vid varandras sida när det varit som tuffast, säger Jenny.