En robot låter Märta gå i skolan medan hon behandlas

Det är onsdag förmiddag och på schemat för klass 5A på Svandammsskolan i Nynäshamn står biologi. Läraren Åsa vänder sig mot klassen. 

– Hur kommer det sig att Jorden kallas ”Den blå planeten”? Märta, vill du svara? 

Svaret kommer snabbt. 

– För att 70 procent av Jordens yta består av vatten. 

Men det är inte en 11-årig flicka som sitter vid bänken som det står Märta på, utan en liten vit skolrobot kallad AV1. Märta, hon sitter hemma i soffan i radhuset några kvarter bort med biologiboken i knät. Tack vare skolroboten kan Märta följa med på lektionerna genom en skärm, där hon ser klassrummet genom den kamera som sitter i roboten. Med den kan hon styra åt vilket håll roboten ska titta, hon kan räcka upp handen genom att tända en blinkande lampa på roboten och hon kan svara på lärarens frågor och delta i arbetet på lektionerna.  

– Den är jättebra. Jag kan vara trött och bara orka ligga i sängen, men ändå följa med på lektionerna, säger Märta om roboten. 

Men hon hoppas bli friskare snart, för helst av allt vill hon vara på plats i skolan. 

– Det är mycket roligare att vara där – speciellt på rasterna! 

Fick sent återfall 

När Märta var 2 år fick hon diagnosen ALL, akut lymfatisk leukemi. Behandlingen gick bra och våren 2024 firade familjen att hon varit cancerfri i fem år.  
Men ett knappt halvår senare fick Märta ett återfall, och sedan september 2024 har hon behandlats på nytt för ALL.  

– De första tre åren var vi alla oroliga för ett återfall, men de sista två åren hade livet börjat återgå till det normala och vi släppte oron allt mer. Så det var otroligt tufft att få beskedet att hon fått ett återfall, säger mamma Denise.  

Behandlingstiden har varit svår, familjen har räknat ut att de legat på sjukhus minst 80 nätter och varit på dagvårdsbesök över 100 gånger det senaste året. Under en period var Märta så svag av de neurologiska skador hon fick av behandlingen att hon blev rullstolsburen. I dag kan hon gå men är fortfarande svag och har svårt med balansen.  

Under sommaren har Märta genomgått en intensiv strålbehandling som precis är avslutad.  

Viktigt med det sociala 

Nu börjar hon långsamt blir starkare och få tillbaka energin. Men dagsformen varierar, vissa dagar är hon pigg och kan vara med i skolan några timmar, andra dagar är hon trött och mår dåligt. Att hon då kan stanna hemma och följa med via roboten har varit otroligt värdefullt för familjen.  

Märta fick roboten under vårterminen i 4:an, efter att hon inte kunnat vara i skolan nästan alls under en hel termin. 

– I långa perioder är det ju vi föräldrar som varit hennes lärare. Att hon nu kan vara lite mer självständig med hjälp av roboten underlättar enormt för oss, säger Martin.  

Roboten gör också att Märta känner sig som en del av klassen även fast hon inte är på plats fysiskt. 

– Den sociala biten har varit viktig, Märta har blivit mer motiverad och fått energi att vara med på fler lektioner. Jag tror också att den bidrar till att tröskeln till att komma tillbaka till klassrummet blir lägre, utan roboten hade det varit svårare att börja i 5:an, säger Martin. 

Skolroboten är något som Barncancerfonden kan erbjuda kostnadsfritt till drabbade barn under delar av sin behandlingstid, och familjen är otroligt tacksam över det stöd som de har fått.  

– De flesta känner till att Barncancerfonden samlar in pengar till forskning, men det är ju så mycket mer. Allt stöd och all hjälp som vi har fått har varit fantastiskt för att få vardagen med ett sjukt barn att fungera, säger Martin. 

– Och glöm inte syskonstödjaren. Det har betytt väldigt mycket för Märtas systrar att få den kontakten. De har hamnat lite i skymundan nu när Märta varit sjuk, fyller Denise i.  

Klassen hjälper till 

Tillbaka i klassrummet berättar läraren Åsa om hur det har fungerat under Märtas sjukdomstid.  

– När Märta var inlagd hade jag kontakt med sjukhusläraren på Karolinska och skickade planeringen till henne så att Märta skulle kunna följa med i undervisningen. Och nu har jag mycket kontakt med Märtas föräldrar. De får planering veckovis och sen stämmer vi av via sms så gott som dagligen om Märta ska vara här fysiskt eller om hon följer med via roboten hemifrån.  

Att ha en robot i klassen har fungerat över förväntan, tycker Åsa. 

– Jag har inte behövt anpassa undervisningen så mycket utan jag kör på som vanligt. Jag brukar gå förbi för att kolla om Märta har några frågor, men för det mesta har hon klasskompisar som ser till att hon hänger med. De är väldigt fina och ser alltid till att hon får vara med.  

Följer med och gungar 

I bänken bredvid Märta sitter Julia, det är oftast hon som har roboten bredvid sig under skoldagen.  

– Jag brukar hjälpa Märta så att hon ska se ordentligt, kanske vrida på roboten eller flytta en bok så att hon hänger med. Det funkar bra, men det blir lite ensamt. Det är mycket roligare när Märta är här på riktigt, säger Julia.  

Dags för rast. En annan av Märtas klasskompisar, Lily, stoppar ner roboten i en slags sele och hänger den på magen innan de går ut.  
– Vad vill du göra Märta – vill du leka twister? frågar Lily innan hon kommer på att det nog blir lite knepigt.  
– Vi kan väl gunga, säger Märta. 
Sagt och gjort, Lily, kompisen Felicia och roboten går bort mot gungorna. De pratar och skrattar och Lily vrider roboten så att Märta kan se några äldre barn som våghalsigt klättrar omkring på en annan gungställning.  

Det är som en helt vanlig förmiddagsrast, precis som det ska vara när man är 11 år och hänger med sina kompisar på skolgården.