”Det finns mycket hopp i de nya överlevnadssiffrorna”

– Att fler barn överlever är oerhört glädjande. Varje procentenhet uppåt, från 85 procent till 88 procent i det här fallet, betyder att fler barn kan fortsätta växa upp och fler familjer kan återvända till en vardag tillsammans efter en tuff och ibland flerårig, behandlingstid.

Det säger Kim Ramme, Barncancerfondens forskningschef, när hon svarar på tre frågor om den senaste statistiken för barn med cancer som diagnostiserades 2016–2020.

Vad ligger bakom ökningen?

– Det här är resultatet av decennier av forskning och en alltmer avancerad vård. Förbättrad diagnostik, förfinade behandlingsprotokoll och tekniska framsteg inom kirurgi och strålbehandling har gjort skillnad. Dessutom kan komplikationer under den intensiva behandlingsperioden förebyggas och behandlas på ett helt annat sätt idag. Sverige är ett land med stora avstånd och vanligtvis utspridd vård, men det nära samarbetet kring behandling och ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan de sex barncancercentrumen är en viktig förklaring till de goda resultaten.

– Barncancer är många olika och ofta mycket sällsynta diagnoser. Sverige behöver därför fortsätta att samarbeta med andra länder för att kunna genomföra tillräckligt stora studier och snabbare få fram ny kunskap som kan komma barnen till del.

Finns det något i statistiken som oroar?

– Skillnaderna mellan diagnoser är fortfarande stora. För många barn är prognosen i dag mycket god, men det finns också diagnoser där utvecklingen går betydligt långsammare och där botande behandling fortfarande saknas. Det är en tydlig påminnelse om att vi inte är i mål och det understryker verkligen behovet av fortsatt forskning.

Vad krävs framåt?

– Vi är glada över att utvecklingen går åt rätt håll, men tempot behöver öka. Framsteg i form av nya behandlingar och läkemedel måste nå barnonkologin snabbare, särskilt för de diagnoser där överlevnaden fortfarande är låg.

Det kräver fortsatta investeringar i forskning, fler kliniska studier för barn och en vård som snabbt kan ta till sig nya metoder när de visar resultat. Nya verktyg, så som mer avancerad diagnostik och individanpassade behandlingar, innebär stora möjligheter men de måste prioriteras.

Sverige var bland de första länderna i världen med att införa helgenomsekvensering som ett led i precisionsdiagnostik, men tekniken utvecklas och vi får inte slå oss till ro. Avancerad vård och behandling måste ses som en investering inte en kostnad. Får barnen effektivare och skonsammare behandlingar så är det troligt att det minskar risken för sena komplikationer, bidrar till bättre livskvalitet och minskar risken för sjukskrivningar eller hälsoproblem som gör det svårt senare i livet.

Målet är tydligt: alla barn ska överleva sin cancer och kunna leva ett gott liv efteråt.

Dit har vi inte nått än – men vi rör oss i rätt riktning. De framsteg som görs är resultatet av ett mångårigt och målmedvetet arbete från vårdens medarbetare och forskare inom området. Barncancerfonden kommer fortsätta att möjliggöra och driva på utvecklingen där den gör störst skillnad, så att överlevnaden kan fortsätta att öka, avslutar Kim Ramme.