”Alla ska med - hela vägen in i mål”
Leif Severin, 65, har sedan 2016 engagerat sig i kampen mot barncancer som ambassadör för Ride of Hope, där han har kört Vätternrundan till förmån för Barncancerfonden. Nu har han fått medalj för att ha kört Vätternrundan för tionde gången - ett fint kvitto på en imponerande insats. Vi har fångat upp Leif för att höra hur tankarna går efter årets lopp.
Hej Leif, hur upplevde du Vätternrundan 2025?
Det kändes bra även om jag fick det jobbigt de sista 10 milen mycket då att det var så varmt, 28–30 grader på eftermiddagen.
Hur gick det för Ride of Hope-teamet, kom alla i mål som planerat?
Vi var 24 som startade i Motala och 24 som gick i mål tillsammans. Det tog dock drygt 1 timme längre än planerat, vilket berodde till störst del på de punkteringar vi drabbades av i början. Cykeltiden var annars snabbare än planerat.
Var det något särskilt med årets upplaga, vädret eller kanske stämningen, som stack ut?
Vädret var väldigt bra, i stort sett ingen vind, men lite för varmt för mig på eftermiddagen. Det som stack ut på ett tråkigt sätt var sabotaget med nubben som någon hade kastat ut längs vägen, vilket drabbade väldigt många med punkteringar som följd - vi hade tre stycken i min grupp de första fyra milen.
Hur var stämningen vid start- och målgång? Några fina möten eller stunder där?
Stämningen var på topp hela dagen, även om det blir lite tystare i gruppen ju längre vi cyklar. Sen är alla väldigt glada och stolta när vi gått i mål, dels för sin egen prestation, dels att vi gjorde det tillsammans. Det var också väldigt uppskattat att ni från Barncancerfonden var på plats och tog emot oss.
Vad betyder gemenskapen i ett Ride of Hope-team?
Gemenskapen i teamet är alltid det viktigaste, både för mig och hela gruppen tror jag, utan den fungerar det inte att träna inför och cykla de 315 kilometrarna. I år var det jag som fick stor hjälp av den, då jag kroknade efter ungefär 25 mil, då var det tydligt laget före jaget och tempot sänktes lite och alla gick i mål ihop.
Fanns det några ögonblick under eller i samband med loppet som du särskilt kommer att minnas?
Förutom nyss nämnda fina gemenskap är det när vi stod där utefter vägen tidigt på lördagsmorgonen och för tredje gången på kort tid lagade punktering, det har aldrig hänt förut.
Vad var det allra bästa med årets runda enligt dig?
Att vi blev ett fantastiskt team på 24 deltagare och som för första gången på mina sju år som ledare fick alla i mål samtidigt.
Får vi se dig under Ride of Hope-flagg även 2026? Har du isf några nya mål i sikte?
Min plan för nästa år var egentligen att hjälpa Barncancerfonden och Ride of Hope att få in nya ledare och stötta dem, och att det fick räcka med 10 rundor för mig själv. Men nu när mitt gäng vid avslutningsmiddagen på lördagskvällen redan började tjata om att vi kör igen 2026 så kanske det blir ett år till 😀 Jag får fundera på det över midsommar och ta ett beslut sen. Vi kör i så fall på samma koncept som tidigare; en måltid på 13 timmar, alla ska med runt och vi ska ha trevligt på vägen dit.
Varmt tack Leif för dina insatser för barn med cancer och deras familjer! 💙
Vill du också trampa i kampen mot barncancer? Gör en intresseanmälan om att cykla i våra Ride of hope-grupper 2026 - det kan vara som ledare, deltagare eller volontär. För att anmäla ditt intresse, skicka ett mejl till event@barncancerfonden.se Hoppas vi ses!
Röster från Leifs Ride of Hope-gruppmedlemmar i samband med ett inlägg på sociala medier, där han tackade sina deltagare:
"Alla ska med. Hela vägen in i mål! Det är det svaret som jag gett till alla som inför Vätternrundan frågat mig vad vi har för mål. Så stolta över oss att vi klarade detta tillsammans"
"Detta är exakt varför jag valt att köra Ride of Hope, för vi gör det tillsammans. Tack för ett jättefint varv runt sjön!"
"Tack för att man fick vara med i din grupp. Det gjorde min första Vätternrundan till en bra upplevelse som man vill göra igen."