Arbete och studier efter barncancer

Detta avsnitt riktar sig till dig som har haft cancer som barn, men idag är vuxen och söker jobb eller vill studera. Många vuxna som haft barncancer lever med svårigheter till följd av cancerbehandlingen, som kan påverka vilken typ av studier eller jobb man orkar med. Att hitta rätt sysselsättning och ha en inkomst är en viktig del av att skapa ett fungerande vuxenliv. Därför har vi samlat tips och stöd kring jobb och studier som vi hoppas kan hjälpa dig.

Söka jobb

Om du är arbetssökande är det viktigt att du skriver in dig hos Arbetsförmedlingen, så att de kan hjälpa dig i din väg mot arbete. 

När du skriver in dig hos Arbetsförmedlingen kommer du bokas in på ett planeringssamtal. I samtalet är det viktigt att du anger att du har nedsatt arbetsförmåga eller en funktionsnedsättning. Då kan Arbetsförmedlingen lättare hitta ett jobb som passar just dig.

Skriv in dig på Arbetsförmedlingen

Stöd vid funktionsnedsättning 

Om du har en funktionsnedsättning som påverkar din arbetsförmåga så kan du få extra stöd när du söker jobb, förbereder dig för arbetslivet eller är på jobbet. På Arbetsförmedlingens webbplats finns en film som beskriver vilket stöd du kan få.

Se filmen

På sidan finns också skriftlig information om det stöd som Arbetsförmedlingen erbjuder.

Exempel på stöd

  • Ett exempel på stöd från Arbetsförmedlingen är en SIUS-konsulent. SIUS står för ”Särskild stödperson för introduktions- och uppföljningsstöd”. En SIUS-konsult kan hjälpa till redan när du söker jobb, till exempel genom att ta kontakt med arbetsgivare. Vid praktik eller anställning ger stödpersonen introduktion på arbetsplatsen och hjälper dig att träna på arbetsuppgifter och annat som krävs för att få och klara ett jobb. Det kan innebära att stödpersonen arbetar sida vid sida med dig under en period. Stödet är individuellt, trappas sedan ned och avslutas när personen kan utföra arbetsuppgifterna självständigt.  

    Stödet består av två delar: 

    • Introduktion – erbjuds under högst 6 månader. 
    • Uppföljning – erbjuds under minst ett 1 år från att du börjat din anställning. 

    Mer om stödet

  • Om du behöver hjälpmedel för att klara av ditt arbete, till exempel ett särskilt datorprogram eller en fysisk anpassling av arbetsplatsen, kan Arbetsförmedlingen betala det.   

    Vill du ansöka om detta stöd?

    Mer information om stödet 

  • Du som är arbetssökande och deltar i någon av Arbetsförmedlingens stöd och program kan också söka ekonomiskt stöd från Försäkringskassan. Det ekonomiska stödet kallas aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. 

    Mer om stödet

  • Om du har en funktionsnedsättning som påverkar din arbetsförmåga kan din framtida arbetsgivare få lönebidrag. Det betyder att arbetsgivaren får ekonomiskt stöd för att anpassa arbetet efter dina förutsättningar – och det kan göra det enklare för dig att få en anställning.

    Lönebidraget är inte pengar du får, utan ett stöd till arbetsgivaren som gör det möjligt att erbjuda dig ett arbete där uppgifterna, tempot eller arbetsmiljön kan anpassas efter dina behov.

    Det finns tre typer av stöd, beroende på vad du behöver:

    • Utveckling i anställning – om du behöver träning och utveckling för att öka din arbetsförmåga.
    • Lönebidrag för anställning – om du kan arbeta men behöver viss anpassning.
    • Trygghet i anställning – om du behöver mer långsiktigt stöd.

Studier

Du som har en funktionsnedsättning ska, så långt det är möjligt, kunna studera på samma villkor som andra personer. Därför har universitet och högskolor olika stödinsatser till personer med funktionsnedsättning, exempelvis:

  • Anpassat kursmaterial 
  • Anteckningsstöd 
  • Talböcker 
  • Mentorsstöd 
  • Teknikstöd 
  • Teckenspråkstolk/skrivtolk 
  • Anpassad examination 
  • Alternativa examinationsformer 
    1. Sök stöd via NAIS, ett nationellt system. 
    2. Ta tidigt kontakt med den kontaktperson eller samordnare för personer med funktionsnedsättningar som finns på universitet eller högskolan. 
    3. Få beslut om stöd. 
    4. Få stöd i studierna. 
  • Om du har haft barncancer och nu som vuxen har svårt att arbeta fullt ut, kan aktivitets- eller sjukersättning vara ett viktigt stöd för dig. För att du ska få den hjälp du behöver för att hantera din vardag och ekonomi kan du läsa om dina rättigheter och de möjligheter som finns här.

  • Du kan få aktivitetsersättning av Försäkringskassan om:

    • du har en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta under minst ett år. 
    • du är mellan 19 och 29 år. 
    • du behöver stöd för att långsiktigt kunna börja arbeta. 

    Aktivitetsersättningen kan beviljas i 1–3 år i taget. Om du får aktivitetsersättning gör du och din handläggare upp en plan för vad som ska hända under tiden med ersättning.

    Till exempel kan ni komma överens om att du ska delta i aktiviteter som du mår bra av och där du kan utvecklas. Det kan också handla om rehabilitering som du behöver för att kunna arbeta eller arbeta mer längre fram. Det finns ett särskilt bidrag som du kan söka hos Försäkringskassan om du har aktivitetsersättning för att kunna ha råd med olika träningsaktiviteter. Du hittar stödet när du loggar in på Försäkringskassan, går till e-tjänster, väljer Funktionsnedsättning och trycker på ”Ansök om särskild ersättning för kostnader i samband med aktiviteter”.

    Mer om aktivitetsersättning 

  • Sjukersättning är för dig som har en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta heltid eller arbeta alls resten av livet. 

    • Du kan få sjukersättning på heltid (100 %) om du är mellan 19 och 29 år och inte klarar att arbeta alls, varken nu eller resten av arbetslivet.
    • Du kan då sjukersättning på deltid eller heltid från att du fyllt 30 år, till och med att du blir 64 år. Du kan få sjukersättning på 25 %, 50 %, 75 % eller 100 %.

    Mer om sjukersättning 

Frågor och svar

  • Det viktigaste är ett läkarutlåtande, som beskriver: 

    • vilka besvär du har
    • hur långvariga de är 
    • hur de påverkar din förmåga att arbeta

    Intyg från psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut eller andra vårdgivare kan också hjälpa. 

    1. När du fyller 29 år kontaktar Försäkringskassan dig. 
      Du får information via brev eller Kivra.   
    2. Du kontaktar din läkare för att få ett aktuellt läkarutlåtande. 
    3. En handläggare på Försäkringskassan hjälper dig vidare med ansökan. 
  • Barncancerfondens juridiska rådgivning Rättshjälpen kan hjälpa dig att:  

    • överklaga beslutet till Försäkringskassan. 
    • driva ärendet vidare till Förvaltningsrätten eller Kammarrätten vid behov. 

    Under tiden kan du ibland få sjukpenning, som har lägre krav än sjuk- och aktivitetsersättning. 

  • Din läkare beskriver: 

    • vilka besvär du har
    • hur långvariga de är 
    • hur de påverkar din förmåga att arbeta

    Försäkringskassan bedömer sedan om du har förmågan att arbeta.  

    • Om du orkar arbeta mer: Meddela Försäkringskassan – din ersättning kan sänkas. 
    • Om du behöver arbeta mindre: Ansök om högre ersättning och lämna in nya medicinska underlag.    
    • Bostadstillägg
      Om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan du ha rätt till bostadstillägg, beroende på dina inkomster och boendekostnader. 

      Mer om bostadstillägg
    • Merkostnadsersättning
      Om du har extra kostnader på grund av dina besvär, till exempel för sjukvård, mediciner, sjukresor eller hemtjänst, kan du ha rätt till merkostnadsersättning.

      Mer om merkostnadsersättning
    • Bilstöd
      Om du har svårt att gå långt eller åka kollektivtrafik kan du ha rätt till bilstöd. Du kan även få bidrag för att köpa fordon som moped eller motorcykel.

      Mer om bilstöd 
  • Ja, om du har nedsatt arbetsförmåga på deltid och har sjukersättning kan du få sjukpenning samtidigt. Men sjukpenning och sjukersättning ska inte blandas ihop, det är olika ersättningar.  

    • Om du har en kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du har nedsatt arbetsförmåga och enbart kan arbeta deltid; ansök om sjukersättning. 
    • Om du bryter benet eller blir utmattad och sjukskriven i några månader; ansök om sjukpenning. 
  • Det finns sex mottagningar som följer upp sena komplikationer efter barncancer. De finns som ett stöd för dig som haft cancer som barn. Mottagningarna finns i Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund.

    Mer om uppföljningsmottagningar

Kärstin Ödman Ryberg

Sakkunnig

070-280 41 79 Skicka ett mejl