Positiva besked i regeringens budgetproposition – nu vill Barncancerfonden se en uppdaterad nationell cancerstrategi med ett tydligt barnperspektiv
Barncancerfonden ser positivt på regeringens aviserade satsningar på cancerrehabilitering för att säkerställa att patienter och deras anhöriga ges möjlighet att leva ett långt och gott liv. Men för att åstadkomma en barncancervård i världsklass behövs en uppdaterad nationell cancerstrategi med ett tydligt barnperspektiv. Barncancervården måste vara en central del i utvecklingen av svensk cancervård.
Regeringen tydliggör att cancervården och barncancervården är prioriterade utvecklingsområden. Tillgängligheten i vården ska öka och arbetet med att möta den snabba utveckling som sker inom bland annat diagnostik och behandling intensifieras. Regeringen avsätter 600 miljoner kronor 2023 för dessa satsningar och beräknar att avsätta 500 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2024.
– Vi ser många positiva ansatser i regeringens budgetproposition. Det är bra att satsningar kommer att göras för att barncancervården ska utvecklas. Nu vill vi se ett helhetsgrepp om hela barncancervården - från insjuknande, genom behandling och livet efter behandling. Då behövs en uppdaterad nationell cancerstrategi. Detta arbete bidrar Barncancerfonden gärna till, säger Micael Mathsson, tf. generalsekreterare på Barncancerfonden.
Barncancerfonden vill se en uppdaterad nationell cancerstrategi med ett tydligt barnperspektiv. Barncancerfonden anser att barncancervården måste vara en central del i utvecklingen av svensk cancervård. Kommande arbete bör inkluderatydliga fokus på viktiga utvecklingsområden så som eftervård och rehabilitering. Barncancerfonden anser därför att:
- Samhället behöver ta ett helhetsgrepp om hela barncancervården- från insjuknande, genom behandling och livet efter behandling. När ett barn insjuknar i cancer drabbas en hel gemenskap som alla kan vara i behov av olika former av stöd och stöd till barn och närstående ser ofta olika ut. Att förbättra cancerpatienters och canceröverlevares livskvalité går också i linje med EU:s cancerplan som nu ska implementeras i Sverige
- En ny nationell cancerstrategi behöver omfatta klinisk forskning och nya medicinska framsteg. Cancerdrabbade barn behöver få tillgång till nya forskningsframsteg och precisionsmedicin måste fortsatt implementeras likvärdigt i hälso- och sjukvården. Detta är avgörande för en cancervård i världsklass. Arbetet inom ramen för Genomic Medicine Sweden är ett exempel på ett viktigt steg på vägen, men långsiktig finansiering och uthållighet krävs för att fler cancerpatienter ska gynnas av utvecklingen.
- Satsningarna på cancervården och barncancervården behöver vara långsiktiga och ihållande.
Ett annat viktigt område som lyfts i budgetpropositionen är tryggare övergångar från barn- till vuxensjukvården samt utvecklad långtidsuppföljning.
– Detta måste gälla alla barn och ungdomar med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning, däribland barncanceröverlevare, säger Micael Mathsson och fortsätter:
– Det behövs en sömlös övergång mellan barn- och vuxensjukvården. Hälso-och sjukvården behöver få rätt förutsättningar att tillgodose en individ- och behovsanpassad övergång. Detta arbete kan inte vänta.