Allt fler barn överlever cancer - forskningen banar väg för revolution av barncancervården

Varje dag drabbas ett barn av cancer. Det är också den sjukdom som orsakar flest dödsfall i Sverige bland barn mellan 1–14 år. Nu visar nya siffror från Svenska Barncancerregistret att andelen barn som överlever fem år efter diagnostillfället ökat, från drygt 85 procent till 88 procent. En positiv utveckling som är resultat av decennier av forskning och utveckling av vården och placerar svensk barnonkologi i den absoluta toppen internationellt sett.

– Fler barn överlever cancer idag och det är oerhört glädjande. Samtidigt går utvecklingen för långsamt, och tillgången till nya, mer effektiva behandlingar skiljer sig mellan olika diagnoser. Vi vill därför se bättre förutsättningar för alla barncancerdiagnoser, så att fler barn kan överleva och så att de som överlever också får bättre möjligheter att leva utan komplikationer efter behandlingen, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.

Överlevnaden i barncancer ökade snabbt under 1970- och 1980-talen genom förbättrad användning av cytostatika, nya kombinationer av behandlingar och förbättrad omvårdnad. Därefter har ökningen inte skett i samma takt, men stadigt fortsatt att öka. Vid den förra mätning låg femårsöverlevnaden på drygt 85 procent. För den senaste perioden, barn som diagnosticerats mellan 2016–2020, har överlevnaden nu stigit till 88 procent.

– Då barncancer är många, sällsynta diagnoser måste man vara försiktig med tolkningen av statistiken, men den ökning vi ser kan liksom den tidigare ökningen till stor del förklaras av ökad överlevnad för barn som drabbas av akut myeloisk leukemi, AML, och den allvarligaste formen av neuroblastom. Både AML och neuroblastom är exempel på diagnoser där nya sätt att diagnosticera och behandla bidragit till ökad överlevnad, säger Kim Ramme forskningschef på Barncancerfonden.

Genetisk diagnostik och ny behandling som immunterapi bakom ökningen

Överlevnaden i neuroblastom har ökat från 73 till 79 procent och en av förklaringarna är att man tidigt började använda genetiska analyser vid diagnos för att hitta barn med elaka svårbotade neuroblastom. Särskilt gäller detta dem som har förändringar i ALK-genen, och kan matchas till behandling med ALK-hämmare som är ett målstyrt läkemedel. Ytterligare en behandlingsförändring under femårsperioden är användningen av anti-GD2, en form av immunterapi som hjälper kroppens eget försvar att hitta och slå ut neuroblastomceller.

– Förutom att fler barn nu botas med mer intensiv behandling så innebär det också att andra får mindre biverkningar om vi kan undvika att ge onödiga cytostatika eller strålning. Flera nya behandlingsstudier där vi söker efter nya behandlingskombinationer har också startat efter 2019, säger Per Kogner, barnonkolog och forskare på Karolinska institutet.

Från mikroskop till flödescytometri för bättre effekt

AML är den andra diagnosen där femårsöverlevnaden tydligt ökat, från 78 till 84 procent. Tack vare ett nytt behandlingsprotokoll, tillsammans med nya rutiner och analysmetoder, kan läkare mäta effekten av behandlingen mer noggrant. Det gör det möjligt att bättre förutse vilka barn som riskerar att drabbas av återfall i cancer och sätta in behandling snabbare.

– Förbättrad omvårdnaden under perioden har gjort att behandlingen av AML kunnat intensifierats, vi har kunnat inleda med en högre dos cytostatika än tidigare. När vi sett hur barnen svarat på detta har vi sedan genom en undersökning med flödescytometri tidigt kunnat förutse vilka som kommer drabbas av återfall, och om så är fallet, genomfört en botande stamcellstransplantation, säger Jonas Abrahamsson, överläkare och barnonkolog på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg och fortsätter:

– Noterbart är att de förbättringar som nu syns i statistiken har gjorts helt utan målstyrda läkemedel. Kan vi nu börja använda precisionsbehandlingar i allt större utsträckning väcker det förhoppningar om att öka överlevnaden än mer.

Utvecklingen behöver accelerera

Svensk barncancervård håller hög internationell nivå när det kommer till överlevnad, men när det handlar om tillgång till nya och godkända behandlingar så finns det betydligt färre läkemedel att tillgå för barn än för vuxna. Nya cancerläkemedel godkänns och kombinationsbehandlingar botar eller förlänger liv, men utvecklingen kommer barnen inte till del i samma utsträckning som vuxna.

Kim Ramme menar att den nya statistiken visar att det går åt rätt håll men att det går för långsamt och fortfarande saknar vissa diagnoser effektiva behandlingsalternativ.

– För vissa barn handlar det om hjärntumörer som sitter så svårt till att varken strålning eller kirurgi är möjliga. Men utmaningen finns egentligen inom alla barncancerdiagnoser. Sverige har möjligheten att bli ett föregångsland, men då krävs fortsatta satsningar på precisionsdiagnostik, precisionsmedicin och immunterapier för att förändra framtiden för barn som drabbas av cancer, både för att bota fler och för att minska de komplikationer som dagens tuffa behandlingar kan orsaka.

Om statistiken

Överlevnaden i barncancer mäts i femårsöverlevnad, vilket innebär andelen barn som lever fem år efter diagnos. De siffror som nu offentliggörs gäller barn under 15 år och visar att utvecklingen fortsätter att gå åt rätt håll. Femårsöverlevnaden har ökat till 88 procent för diagnosperioden 2016–2020, jämfört med drygt 85 procent under perioden innan. Källa: Svenska Barncancerregistret.