3 miljoner kronor till barncancerforskning vid Umeå universitet

Barncancerfonden beviljar närmre 145 miljoner kronor till 60 forskningsprojekt vars inriktning tydligt visar på det stora behovet av nya effektiva behandlingar som kan vara skonsammare mot barnets friska celler men elakare mot cancercellerna. Av dessa går 3 miljoner kronor till Umeå universitet.

Varje år delar Barncancerfonden ut medel till forskningsprojekt med barncancerrelevans. Årets beslut innebär att 60 projekt delar på närmre 145 miljoner kronor och i Umeå får Sofie Degerman 3 miljoner kronor under tre år för att studera DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom. Ett tydligt exempel på det som kallas precisionsmedicin.

Precisionsmedicin kan revolutionera

– Efter ett omsorgsfullt och gediget arbete med att granska alla ansökningar har våra prioriteringskommittéer beslutat om årets projektportfölj. Den visar att vi står inför ett avgörande skifte i hur barncancer ska behandlas. Barn behöver behandlingar som inte bara botar, utan också ger förutsättningar för ett långt och friskt liv. Därför är investeringar i mer precisa, målstyrda och skonsamma metoder som kan ersätta eller kompletterat dagens behandlingar helt avgörande, säger Kim Ramme, forskningschef på Barncancerfonden.

Flera av de beviljade forskningsprojekten bygger på den snabba utvecklingen inom det som kallas precisionsmedicin, där tumörernas genetiska och molekylära profiler analyseras för att skräddarsy behandlingar och minska risken för sena komplikationer.

Förutsättningarna för fortsatt utveckling inom precisionsmedicin är fantastiska tack vare satsningar som GMS Barncancer och införandet av helgenomsekvensering i klinisk diagnostik. Med runt 1000 helgenomsekvenserade barncancertumörer har vi en unik resurs som nu kan användas för att fördjupa kunskapen om vilken behandling som passar vilket barn bäst. Målet är att minska risken för såväl under- som överbehandling och dess oönskade konsekvenser, menar Kim Ramme.

Egna immunförsvaret aktiveras

Andra projekt fördjupar kunskapen om immunterapier, en form av behandling som innebär att kroppens eget immunsystem aktiveras för att bekämpa cancer. Något som Kim Ramme tror kan vara en särskilt lovande väg framåt för barn med aggressiva tumörformer som inte svarar på de läkemedel eller behandlingskombinationer som är tillgängliga idag.

Genom att aktivera immunsystemet kan kroppen utveckla ett minne som känner igen cancerceller vid ett återfall, och kunskapen om nya angreppssätt skapar samtidigt förutsättningar att kombinera behandlingar på ett bättre sätt.

Nya tekniker skapar nya möjligheter

Den snabba utvecklingen av nya tekniker syns också inom det barnonkologiska området. Avancerad DNA-sekvensering, högupplöst proteomik, spatial biologi och AI-drivna analysmetoder gör det möjligt att förstå och angripa barncancer på en nivå som inte var möjlig för bara några år sedan.

– Det är tydligt att forskarna nu kan arbeta mer träffsäkert och med en djupare förståelse tack vare nya metoder och avancerade tekniska verktyg. Det öppnar helt nya möjligheter att utveckla behandlingar som både är effektiva och betydligt mindre skadliga för barns växande kroppar, avslutar Kim Ramme.

Projektbidrag till Umeå:

• DNA-metylering som ett verktyg för individualiserad vård vid T-cells akut lymfatisk leukemi/lymfom
  Sofie Degerman, Umeå universitet, 3 000 000 kr (3 år)

FAKTA: Så fattas besluten

Barncancerfonden använder sig av en peer review-process där prioriteringskommittéer bestående av forskare bedömer inkomna ansökningar utifrån kriterierna frågeställning, metodik, kompetens/genomförbarhet, barncancerrelevans samt i förekommande fall den vetenskapliga rapporten. För att bidra till barncancerperspektivet så deltar också en eller två patient- och närståenderepresentanter. Totalt finns det sex prioriteringskommittéer: tre för biomedicin, en för vårdforskning och psykosocial forskning, en för medicinsk teknik, samt en för toxicitet och sena komplikationer. En forskningsnämnd koordinerar arbetet och tar fram beslutsunderlag.