Vanliga frågor och svar om testamente

Ett testamente ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av dig. Din underskrift måste även bevittnas av två samtidigt närvarande personer. Vittnena får inte vara under 15 år, nära släkt med dig eller själva omnämnda i testamentet. De behöver veta att det är ett testamente de bevittnar, men behöver inte känna till innehållet. Rekommenderade vittnen är till exempel vänner, grannar eller kollegor.

Ett testamente kan skrivas på dator eller för hand. Du som skriver testamentet bestämmer innehållet. Beskriv vem eller vilka som ska ärva och hur du vill att dina tillgångar fördelas. Du kan välja att ge allt till en person/organisation eller fördela arvet mellan flera. 

Se till att förvara ditt testamente på en trygg och säker plats, eftersom originalet måste komma fram vid din bortgång. Det finns flera aktörer på den privata marknaden som erbjuder både förvaring och bevakning av ditt testamente. En bra idé kan vara att ge en kopia till en anhörig eller nära vän och berätta var originalet förvaras. Om ingen i din närhet vet var ditt testamente förvaras finns det risk att det förstörs eller inte kommer fram i tid.

Genom att skriva ett tydligt testamente minskar du risken för framtida missförstånd och säkerställer att din vilja följs.

Alla som är myndiga och vid sina sinnes fulla bruk kan skriva ett testamente.

För att ett testamente ska vara giltigt ska den som skriver det vara myndig och vid sina sinnes fulla bruk.

Ja, det går bra. Det är inte nödvändigt att det är skrivet på dator eller skrivmaskin.

Att skriva ett testamente är inte svårt, men det behöver uppfylla några formkrav.

Du som skriver testamentet bestämmer innehållet. Beskriv vem eller vilka som ska ärva och hur du vill att dina tillgångar fördelas. Du kan välja att ge allt till en person/organisation eller fördela arvet mellan flera. 

Du behöver ha uppgifter för de du önskar skriva in i ditt testamente, såsom namn, personnummer och organisationsnummer. Väljer du att testamentera till Barncancerfonden anger du vårt organisationsnummer 802010-6566.

Du behöver även ha två vittnen som är över 15 år och vid sunt och fullt förstånd, så att de förstår innebörden av att bevittna. De får inte vara släkt med dig eller någon som omnämns i testamentet. De får inte heller omnämnas i testamentet själva. Vittnena får inte heller vara förordnad god man eller förvaltare för en förmånstagare i testamentet. Rekommenderade vittnen är till exempel vänner, grannar eller kollegor.

Du kan ta hjälp av en jurist för att skriva ditt testamente – ett tryggt sätt att säkerställa att allt blir korrekt. Juristen brukar ta betalt per timme eller ha ett fast pris för hjälpen. Det går också bra att skriva ett testamente själv, helt kostnadsfritt, så länge du följer de juridiska formkraven. Se våra mallarför stöd.

Nej, det finns inte något sådant krav. Däremot kan det vara bra för att säkerställa att testamentet kan tillämpas som du har tänkt dig och att det uppfyller de formella kraven som är mycket viktiga.

En jurist kan gå igenom din situation och dina önskemål och anpassa testamentet utifrån det. Det är viktigt att testamentet är tydligt eftersom det ska tillämpas när du inte kan berätta vad du har menat med det skrivna.

Ja, det går bra att ändra ditt testamente, men ändringarna måste ske på samma sätt som när du upprättade testamentet.

Du får således inte göra ändringar eller strykningar direkt på originalet av testamentet. Om du vill göra ändringar ska du göra det i ett tillägg, där det tydligt framgår vad du vill ändra och vad som ska vara kvar i det ursprungliga testamentet. Det går förstås också att göra ett helt nytt testamente som upphäver och ändrar det tidigare.

Om du vill återkalla testamentet i sin helhet kan du riva sönder originalet. Det räknas som ett återkallande av testamentet och då tillämpas istället ärvdabalkens regler på arvet efter dig.

Ja, det är mycket viktigt. Det ska vara två vittnen närvarande när du skriver under testamentet. De ska veta att det är ett testamente men de behöver inte känna till innehållet. Det är viktigt att de är närvarande samtidigt och att de ser att du skriver under. I annat fall är testamentet inte formellt korrekt och kan då underkännas.

För att testamentet ska kunna tillämpas måste man ha tillgång till originalet. Det är därför mycket viktigt att man förvarar det på ett säkert ställe. Det lämpligaste är att förvara originalet i ett bankfack eller ett kassaskåp eller liknande.

Det kan också vara bra att förvara en kopia hemma eller hos någon annan person med uppgift om var originalet finns.

Ja, det går att ändra för den del av kvarlåtenskapen som kommer från dig som är efterlevande make. Den först avlidne makens önskan kan man däremot inte ändra.

När den ene av två makar har gått bort ärver som huvudregel den efterlevande maken allt, men med så kallad fri förfoganderätt. Det innebär att den efterlevande maken fritt kan disponera över tillgångarna, men har inte rätt att testamentera bort allt. Det finns också skyddsregler till skydd för arvingar till den först avlidne maken.

Man kan ha i princip vem som helst som mottagare i ett testamente. Det kan vara en eller flera personer, en ideell organisation, en förening eller något liknande. Det som är viktigt är att det går att identifiera vem som ska vara mottagare och att denne kan ta emot arvet. Om du är osäker kan det vara bra att ta kontakt och fråga innan du skriver det i testamentet.

Ja, det går bra. Det viktiga är att det är tydligt vem som önskar vad.

Barn har alltid rätt till den så kallade laglotten, som motsvarar hälften av arvet efter en förälder. Syskon har inte samma rätt och det går att helt utesluta dem från arv om man vill.

Nej, i Sverige ärver inte sambor varandra om det inte finns ett testamente.

När en förälder går bort har barn alltid rätt till arv, men reglerna ser lite olika ut beroende på familjesituationen.

Särkullbarn, alltså barn från ett tidigare förhållande, har rätt att få ut sitt arv direkt när en förälder avlider. Det gäller även om den föräldern är gift med någon annan vid sin bortgång.

Om det inte finns något testamente har särkullbarn rätt till hela sin arvslott direkt vid förälderns bortgång, alltså sin fulla del av arvet enligt lag. Även om ett testamente finns, har barn alltid rätt till sin laglott, vilken är hälften av arvslotten. Laglotten kan inte med bindande verkan testamenteras bort.

Gemensamma barn, alltså barn som den avlidne har tillsammans med sin nuvarande make/maka, ärver först när båda föräldrarna har gått bort. Det innebär att den efterlevande maken får behålla hela arvet tills dess. Gemensamma barn har inte rätt att kräva sin laglott vid den först avlidne förälderns bortgång.

Genom att skriva ett testamente kan du påverka hur arvet ska fördelas, men du kan aldrig med bindande verkan testamentera bort dina barns rätt till laglott.

En dödsbodelägare är dels en så kallad legal arvinge, vilket är släktingar eller Allmänna arvsfonden om man inte har några släktingar i livet, dels någon som har fått arv genom testamente. Dödsbodelägarna ska gemensamt ta hand om dödsboet eller utse en boutredningsman som tar hand om dödsboet.

Om man skriver ett testamente kan man förordna att en mottagare ska få en bestämd sak eller ett bestämt belopp med pengar. Det kallas för ett legat. Den som får ett legat blir inte dödsbodelägare.

Om man istället skriver att mottagaren ska få all kvarlåtenskap eller en viss andel av kvarlåtenskapen kallas det för ett universellt förordnande. Den som får ett universellt förordnande blir dödsbodelägare.

En universell testamentstagare får hela eller en viss procentandel av det du lämnar efter dig. Det kan till exempel stå "All min kvarlåtenskap ska tillfalla Barncancerfonden.” eller ”Min son ska ärva 50 % av min kvarlåtenskap, resterande 50 % ska tillfalla Barncancerfonden.”. En universell testamentstagare blir dödsbodelägare och är därmed involverad i hela processen, från bouppteckning till att dödsboet är slutligen avvecklat.

En legatarie får en specifik sak eller en bestämd summa pengar. Det kan till exempel stå "Barncancerfonden ska få min sommarstuga." Eller ”Barncancerfonden ska erhålla 10 000 kronor.”. En legatarie blir inte dödsbodelägare och är inte involverad i avvecklingen av dödsboet.

Arvslott är den del av arvet som en arvinge har rätt till enligt arvsordningen, alltså den totala andel som tillfaller exempelvis ett barn när en förälder avlider. 

Laglott är den del av arvslotten som barn (bröstarvingar) alltid har rätt till, oavsett vad som står i ett testamente. Laglotten utgör hälften av arvslotten. 

När någon går bort är det i första hand barn, eller barnbarn om barnen också är avlidna, som har rätt till arv. De kallas bröstarvingar och har en särskild rätt till sin del av arvet, även om det finns ett testamente. Dessa kallas för den första arvsklassen. Bröstarvingar har alltid rätt till något som kallas laglott, vilket är hälften av deras arvslott. Laglotten kan man inte testamentera bort, den kan alltid krävas ut även om testamentet säger annat.

Om den avlidne inte hade några bröstarvingar ärver dennes föräldrar. Om någon förälder är avliden går arvet till den avlidnes syskon. Dessa kallas för den andra arvsklassen.

Om det inte finns några arvingar i första eller andra arvsklassen går arvet till den avlidnes far- och morföräldrar. Är även dessa avlidna går arvet till deras barn, fastrar, mostrar, farbröder och morbröder. Dessa kallas för den tredje arvsklassen. Kusiner har ingen laglig rätt till arv.

Saknas arvingar i någon ovan nämnd arvsklass tillfaller arvet Allmänna arvsfonden.

Utgångspunkten i svensk rätt är att var och en får göra vad den vill med sin egendom, både under livets gång och vid livets slut. Om en person har bröstarvingar har dessa dock alltid rätt till sin laglott, vilken utgör hälften av bröstarvingens arvslott. Den del som inte utgör laglotten kan dock testamenteras bort till vem som helst.  

Det är även möjligt att i testamente ange önskemål om att hela, eller delar av, kvarlåtenskapen ska tillfalla annan än bröstarvinge. Bröstarvingen får då ta ställning till om denne ändå önskar kräva ut sin laglott eller om denne vill respektera sin förälders vilja fullt ut.

När någon ärver med fri förfoganderätt får personen använda arvet fritt, till exempel spendera pengarna eller sälja egendomen. Personen får dock inte ge eller testamentera bort egendom denne ärvt med fri förfoganderätt, då egendomen ska gå vidare till den först avlidnes efterarvingar.

Det är relativt ovanligt. Vi ser ofta att de efterlevande känner värme och stolthet över att deras anhöriga valt att stödja barncancerforskningen. Vi som arbetar med testamenten på Barncancerfonden och handlägger ditt testamente har ett viktigt uppdrag och det är att värna om din vilja. Visst kan det ibland uppstå oklarheter och situationer där vi tycker olika. Vi försöker alltid hitta en gemensam lösning framåt, men när det inte går att reda ut oklarheter på egen hand kan det ibland bli nödvändigt att låta en domstol avgöra.

Vi hanterar alltid din testamentsgåva med stor respekt, transparens och värdighet.

Om du har lämnat instruktioner i testamentet kring hur du önskar att dina tillhörigheter ska hanteras följs dessa så långt det går. I annat fall värderas och säljs lösöret ofta via auktion. Lösöre som saknar ekonomiskt värde skänks ofta till välgörenhet. Personliga föremål som brev och fotografier lämnas vanligtvis till anhöriga, om du inte har tydliggjort några andra önskemål.

Fastigheter säljs som huvudregel på öppna marknaden och till högstbjudande. Värdepapper som testamenteras till Barncancerfonden säljs för att så snart det är möjligt omvandlas till pengar.

Om du inte är gift, har barn eller saknar släktingar som enligt lag har rätt att ärva dig och du inte har upprättat ett testamente tillfaller hela din kvarlåtenskap Allmänna arvsfonden.

Att testamentera till Barncancerfonden är ett sätt att bidra till livsviktig forskning och ge hopp till barn och familjer som drabbas. När du väljer att ge en gåva till oss i ditt testamente kan du känna dig trygg i att den används med omsorg och respekt.

Vi stödjer varje år ett stort antal forskningsprojekt som syftar till att förebygga, upptäcka, behandla och förbättra livet för barn med cancer. Din gåva går direkt till Sveriges främsta barncancerforskning – och blir en del av något större.
Vi förvaltar din vilja med största respekt – och ser till att den får leva vidare.

Du kan välja att testamentera det som känns meningsfullt för dig, stort som smått. Det kan vara pengar, aktier, en fastighet, konst, möbler eller andra föremål med värde. Allt du vill ge vidare kan göra skillnad för barn som drabbas av cancer och deras familjer.

Genom att skriva in Barncancerfonden i ditt testamente bidrar du till livsviktig forskning och stöd – ett fint sätt att lämna ett avtryck som lever vidare.

När Barncancerfonden får ärva en fastighet eller bostadsrätt genom ett testamente, säljs den på den öppna marknaden till högstbjudande. Vi tar alltid in flera värderingar och offerter från auktoriserade mäklare för att säkerställa en trygg och transparent försäljning. Om Barncancerfonden är den som ärver ansvarar vi för hanteringen av alla praktiska delar, som att tömma och städa bostaden.

Nej, Barncancerfonden är befriad från kapitalvinstskatt. Detta innebär att din gåva kan göra ännu större nytta. Om du testamenterar till exempel en fastighet, bostadsrätt eller värdepapper till oss kan vi sälja tillgången utan att betala skatt på vinsten. Det gör att mer av värdet går direkt till vårt arbete för att bekämpa barncancer – ett fint och meningsfullt sätt att bidra till framtiden.

Om du har berättat för oss på Barncancerfonden att vi finns omnämnda i ditt testamente registrerar vi en bevakning på ditt personnummer. Det betyder att vi får information från Skatteverket när en dödsboanmälan görs. På så sätt kan vi ta kontakt i rätt tid och se till att testamentet hanteras enligt dina önskemål.

I annat fall tar den som ansvarar för bouppteckningen kontakt med oss på Barncancerfonden och informerar om att vi är omnämnda i ditt testamente.