Vår krigarprinsessa Isabel !

Vår krigarprinsessa Isabel !

<p>För ett år sedan hade livet tagit en mardrömslik vändning.Från att leva ett helt vanligt familjeliv. Där vi sprang runt i ekorrhjulet med två barn,dagis arbete,husrenovering och kanske lite fritid.Tills vår solstråle Isabel blev akut sjuk och diagnostiserad leukemi (AML) den 9 september 2010.
Benen sparkades undan och vi kämpade för att acceptera faktum.Men inom bara ett par dagar var vi med för att kämpa mot dom elaka.
Tuffa behandlingar sattes in omedelbart.Isabel som 2år och 4 månader förstod allvaret i fråga satte inte narkoser slangar medeciner.Hon blev som en liten sjuksköterska som hade koll på allt.
Efter varje behandling gjordes en ny märg.Tyvärr var dom elaka många och svåra och omöjliga att få bort.
I ett tidigt stadie bestämdes att en stamcellstransplantation var nödvändig.
Till sist fann man donatorn i Frankfurt, vår hjälte.
Efter en mkt tuff konditionering, kom påsen med stamceller till oss.
Och den 5 januari under högtidliga former fick liten krigarcellerna som vi så stolt kalla dom.Där var vi under dom kallaste mörkaste månaderna,liten var jätte dålig.
Vi kämpade på och beundrade vår lilla krigarprinsessa hur hon tappert kämpade i den tuffa situationen.Men det vi hela tiden, ville tro på var att vi skulle vinna kampen. Sitta på någon av dom tre stolarna.
I februari fick vi åka hem,med en liten trött och mkt sjuk tjej.Med hjälp av en underbar hemsjukvård kunde familjen äntligen vistas under samma tak,sova i egna sängar och äta frukost i vårt egna kök.
Många sjukhus besök i veckan, prografkoncentrationer,blod och trombocyt påfyllning var en del av vardagen.
Snart var liten pigg och glad busade och lekte med sin syster,njöt av livet hemma.Vi var isolerade men fann oss i stunden och lyckliga över att se vår dotter.
I april var det dags för tremånadsmärgen efter transplantationen.Skulle den vara ren?Båda barnen var införstådda varför den gjordes.
Den 7 april kommer svaret ett telefonsamtal mitt i middagen-Isabels märg var inte
ren.Det är mer sjuka celler i den nu än innan transplantationen.
Vi slutade andas där i några timmar.Men sen så släppte vi alla restriktioner, ingen isolering mer.
Samtidigt som döden stod med sina fötter i vår hall började vi leva.Vi träffade underbara vänner åkte och bada.Isabel fick handla vara som vilken treåring som helst.
Tyvärr var Isabels cellfabrik snabb och grymt effektiv,läkarna fann inte mer att göra för vår sessa.
Vi fick en Dli(stamceller från donatorn) dom skulle bromsa förloppet.Så vi försökte köpa oss bra dagar.
Tyvärr funkade inte det.När våren är som vackrast fyllde vår dotter tre år och vi kalasade för kung och fosterland.Vi besökte Pippi i Vimmerby åkte till kolmården.
Lyckliga dagar som vi aldrig glömmer.
Allt för snart blev liten tröttare fick ondare orkade inte längre leka.Snart låg vi i sängen och kramades.Med hjälp av underbar personal fick Isabel vårdas hemma.
En vacker morgon den 9 juni somnade liten med mamma o pappa vid sin sida.
Sorgen är oändlig och bottenlös .Men liten är älskad och saknad,inte en minut,inte en sekund vi slutar minnas.
Varför startar vi denna insamling?
För att hedra o minnas Isabel och hennes underbara änglavänner.
Men inte minst för att fler barn ska kunna vinna kriget mot barncancern.
För varje krona skillnad.Så snälla hjälp oss att bidra till en förändring.
Många kramar Isabels mamma Petra och pappa Jocke o finaste stora syster Emilia</p>