Din vara har lagts i varukorgen Gå direkt till kassan eller
Dagen började med provtagning hemma. Troligtvis för sista gången! Det är så mycket nu som är "sista gången" och allt skall firas!
Dagen ägnades sedan åt att fixa här hemma och packa inför vår första lilla semester! Under eftermiddagen väntade jag på att någon från sjukhuset skulle höra av sig ang provsvaren. Jag var ganska säker på att allt var bra, så jag planerade att ta ut nålen i porten innan vi gav oss iväg. Planen var att vi skulle åka mot Malmö runt 18 så en kvart innan ringde jag till avdelningen bara för säkerhets skull. Ville ju veta säkert innan jag tog ut nålen. Och då låg Hb (blodvärdet) på 79! GAH! Alla andra värden var i stigande, men blod behövde fyllas på. Jag försökte komma på en utväg i form av att vi kunde ta nya prover i Lund i morgon. Även de är ett Barncancercentrum. Kanske hade det då stigit så att det inte behövdes blod. Men efter diverse diskkussioner kom vi fram till att det var lika bra att hon får det nu i kväll, på vägen ner mot Malmö.
Jaja, packade in oss och gjorde ett stopp på Östra. Personalen var som alltid redo att hjälpa oss att få till vår tillvaro! Blodet var redo och sattes igång nästan direkt. Under 2 timmar skulle det droppa in. Till vår stora glädje var det en annan familj där som vi inte träffats på länge. Så vi hade det väldans trevligt! Vi fördrev tiden. Åt kvällsmat och gjorde iordning barnen för kvällen så att de skulle kunna få somna i bilen. När blodet var klart togs nålen ut. Inget som Nina gillade så klart, men skönt när det var gjort. Tänk, även det kan ha varit sista gången!
Plåstrena på huvudet sitter där bara för att hon har några små sår som hon tycker allt för mycket om att pilla på. Läker lite långsamt.
En "blodpärla" och en "ta bort nål i porten pärla" och vi var på väg, 3 timmare senare än planerat. Men glada och lyckliga! Trots allt skönt att veta att hennes värden är optimerade innan vi gav oss iväg.
Vi kom till Varberg och då började bilen krångla... Förberedde barnen på att vi kanske skulle behöva vända, eller bli bärgade hem. Men vi gjorde ettb försök att åka vidare, förberedde övernattningsplats på vägen, men till slut kom vi fram till hotellet! Vi bar in sovande barn och stöp i säng... Men vi var på semester!