Innan Hjärntumören.

Vi har valt att dela hela Majas sjukdomshistoria för att den är så hemsk & för att det kanske kan hjälpa andra barn eller föräldrar lite. 

TIDEN INNAN BEKRÄFTAD SJUKDOM

Maja föddes 28 april 2018. Hon var som vilket barn som helst, bara lite mer ömtålig. Vi har sen hon var 2 månader haft en känsla att vi behöver va extra lugna och försiktiga med Maja. Vi fick köpa en ny madrass till henne i spjälsängen då den andra verkade va för hård för henne. Och i barnvagnen "som hon alltid hatat" fick vi lägga extra täcke i som hon kunde ligga på. Tidigt började vi kalla henne för *prinsessan på ärten. Då hon va känslig i kroppen.

Nästan precis på hennes 1 årsdag började hon bli gnällig och ännu mer ömtålig. Hon slutade ligga på mage och började bli väldigt skrikig. Sommaren 2019 blev hon över en natt förstoppad. Hon kunde knappt röra sig och ville bara ligga i soffan. Åka bil var extremt plågsamt för henne. Vi åkte in till vårdcentralen och fick laxermedel. Som funkade. Men hon hade fortf väldigt ont. 2 månader efter hade hon legat i soffan 90% av dagarna. Och kunde inte ligga på rygg. Vi hade kontakt med vården. Nätterna va värst. Hon andades konstigt och skrek. En dag fick vi nog och vi åkte in till akuten i Växjö. Vi ville ha en röntgen på henne men blev nekade. Det var bara förstoppning sa dom. Vi fick ännu ett laxermedel. Åkte hem och fortsatte ta hand om en ledsen Maja. Det lugnade sig ett tag. Och Maja lärde sig gå nära inpå Julafton 2019. 19.5 månad. Vi var överlyckliga! 
Hon var fortfarande känslig och gnällig och ville bli buren nästan hela tiden. Vilket vi såklart gjorde, instinkten sa oss att vi gjorde rätt som var överbeskyddande hela tiden. 
Det gick några månader. Vi hade vant oss vid skrik och gnäll och en ömtålig Maja som bara kunde lyftas upp sakta sakta och byta blöja på liggandes på sidan. Skrek av gupp när vi åkte bil. Kunde inte åka vagn av smärta för guppen. Vägrade leka med sina bröder. Allt blev "normalt i vår familj. För hon var ju bara förstoppad.... 

Maja började förskolan och jag hade inskolningssamtal och frågade dom rakt ut ifall de såg något avvikande hos Maja gentemot andra barn. För vi föräldrar visste hela tiden innerst inne att något va väldigt fel. Och ja! Stor avvikelse!!! Jag fick det bekräftat och förskolan lovade att hjälpa till att Kräva av läkarna att kolla igenom hela Maja! Samma dag ringde jag bvc och fick en tid några dagar senare. Jag hade skrivit ett helt A4 papper med symptom Maja hade! Och slängde fram det på bordet och sa att detta beror banne mig INTE på förstoppning! Sköterskan såg mig och lyssnade och fick en remiss direkt dagen efter till Ljungby barnmottagning. 
Väl där så såg läkarn hur dåligt Maja mådde och hur rädd hon var så vi fick en vanligt röntgen samma dag. Men där hittade de ingenting. Hon skulle beställa en magnet röntgen men den skulle dröja 1 månad att få. Vi fick gå till sjukgymnast och frågetecken om reumatism kom upp.

Hela våren var Maja sjuk eller förkyld så allt drog ut på tiden. Vi fick avboka och omboka tider.

Hon börjad gå sämre och fick mer ont . Vissa dagar vägrade hon röra sig eller gå alls.

Första röntgen misslyckades. Då Maja vaknade under tiden. Vi fick vänta 3 veckor på nästa. Maja blev sämre, jag hade panik. Hon gick framåtlutad, dubbelvikt. Det kändes i magen som att hon skulle dö när som. Läkarna kollade veckan före magnetröntgen hennes reflexer i fötterna och benen som nästan försvunnit helt nu. Och de blev väldigt oroliga! Tillslut kom dagen för röntgen! Det gick bra och vi åkte hem.
 Dagen efter ringde Läkarn.