Klassen samlade in en miljon till sin sjuka kompis

För Ulrika Widén är klass 6B i Margretelundsskolan i Åkersberga något utöver det vanliga. Hon har varit deras klassföreståndare sedan första klass, och efter sex år tillsammans är de mer som en stor familj.

– Den här klassen är speciell. Vi har en väldigt fin gemenskap, säger hon.

I klassrummet intill jobbar eleverna i matteboken. På vita tavlan har veckans ämnesmål radats upp bredvid datumet för nästa spanskaprov. Där står också den kanske viktigaste uppgiften för klassen: hur mycket pengar insamlingen till Barncancerfonden har samlat in. I slutet av april 2019 nådde de den magiska gränsen – en miljon kronor.

När Ida Norevik i september 2017 fick diagnosen akut lymfatisk leukemi var det ett chockartat besked för både Ulrika och hennes elever. Tanken på att en av dem drabbats av barncancer var svår att ta in.

En dag såg eleverna att Ulrika hade ett ”Fuck Cancer”-armband på sig.

– En av eleverna frågade varför jag hade en svordom på armen. Jag förklarade vad armbandet symboliserade och att jag hade det som ett sätt att visa att jag inte tycker att något barn ska behöva få cancer, berättar Ulrika.

En annan elev frågade om de inte kunde göra egna armband med en annan text i stället. Ulrika pratade med rektorn, som gav grönt ljus åt projektet och lovade köpa in pärlor.

Sagt och gjort. Klassen bestämde sig för att göra egna armband med texten ”Cure cancer” och sälja dem. De startade en insamling till Barncancerfonden där målet var att samla in 100 000 kr, men när klassen nådde målet kändes det självklart alla för att fortsätta.

– Efter det rullade det bara på. Det blev ringar på vattnet och allt fler engagerade sig, butiker här i Åkersberga tog in armbanden och vi ordnade olika evenemang där vi samlade in pengar och sålde armband, berättar Ulrika.

För klassen blev det ett sätt att få något annat att tänka på, samtidigt som de stöttade Ida och bidrog till forskningen. För Ulrika Widén har det känts som en självklarhet att engagera sig och göra vad hon kan för sin elev.

– Jag har alltid sett mig och min klass som ett lag. Det här är bara ännu ett sätt att jobba vidare med den tanken, säger hon.

Det har varit tufft för klasskompisarna att veta att Ida har mått dåligt och att hon tidvis inte kunnat umgås annat än via sociala medier. Men nu är hon färdigbehandlad, mår bättre och kan vara oftare i skolan. Hon går inte heltid än, men blir långsamt piggare.

– Nu skrattar hon och är glad igen, det är jättekul att se, säger klasskompisen Klara Laudon.

För Ida själv och hennes familj har kontakten och stödet från skolan varit enormt viktig. De har också själva pärlat otaliga armband.

– Jag blev alldeles varm i kroppen när jag hörde vad de vill göra, både jag och Ida kände direkt att vi ville vara med och hjälpa till. Pärlandet blev en motivation för Ida att ta sig ur sängen, så fort vi vaknade ville Ida ut i dagrummet och sätta sig och pärla, berättar Marianne.

Ida själv är glad att över att kunna vara mer i skolan igen.

– Det är kul att träffa kompisarna. Vi hänger mest och pratar, men det är skönt att ha folk omkring sig, säger hon.

Trots att Ida är färdigbehandlad och insamlingen mer än tiofalt överskridit det ursprungliga målet – så fortsätter klassen sin insamling till Barncancerfonden. För som klasskompisen Klara konstaterar:

– När vi har pärlkvällar blir jag alltid på bra humör nästa dag. Man blir glad och pigg av att hjälpa till!