Nedsatt ovariefunktion efter barncancerbehandling - betydelse för framtida hälsa
Nedsatt ovariefunktion efter barncancerbehandling - betydelse för framtida hälsa
Målsättning: Den övergripande målsättning är att utvärdera vilken betydelse nedsatt ovariefunktion har för framtida hälsa efter behandling för barncancer.
Bakgrund: Nedsatt ovariefunktion efter barncancerbehandling medför ökad risk för nedsatt fertilitet, ökad risk för metabola syndromet och kardiovaskulär sjukdom och sämre benmineralisering. Vi undersöker ovariefunktion i en tvärsnittsstudie med 167 vuxna kvinnor som genomgått cancerbehandling under barndomen och jämför data med 164 matchade kontroller.
Arbetsplan: Vi vill analysera olika mått på livskvalitet med frågeformulär SF36 och slutföra arbetet med benmineralisering.
Preliminära resultat: 13% av kvinnorna hade för tidig ovariesvikt. Anti-Mülleriskt hormon (AMH) korrelerade väl till ovarievolym och antal folliklar. 14% av CCS hade metabolt syndrom (MetS) och 23% av CCS med tidig ovariesvikt hade MetS jämfört med 4% av kontrollerna. Tidig ovariesvikt var associerat med lägre livskvalitet enligt EQ5. Vi har jämfört riskindelning för ovariesvikt enligt en hittills använd riskskattning i Sverige. Den korrelerar till framtida AMH-nivåer och fertilitet och är mer detaljerad jämfört med senaste internationella guidelines enligt PanCareLIFE. Våra data stöder att risken för ovariesvikt är ökad vid doser av cyklofosfamidekvivalenter (CED) > 6 g/m2. Vi har också sett att nedsatt ovariefunktion ger ökad risk för låg benmineralisering. Många kvinnor med ovariesvikt har otillräcklig östrogenbehandling, även låga nivåer av androgener och oftare lågt BMI, vilket alla kan vara riskfaktorer för nedsatt benmineralisering.
Metod: Data finns för livskvalitetsformulär SF36, mått på ovariefunktion, diagnos, insjuknandeålder, exakta doser av cytostatika och strålbehandling.
Signifikans: Med ökad kunskap om olika riskfaktorer för seneffekter kan sannolikt risken minskas med tidig och optimal medicinering och ibland med andra hälsobefrämjande åtgärder. Det kan även utgöra underlag för ändringar i framtida behandlingsprotokoll.