Molekylära mekanismer vid utveckling av akut myeloisk leukemi
Molekylära mekanismer vid utveckling av akut myeloisk leukemi
Akut myeloisk leukemi (AML) är en allvarlig blodsjukdom med dålig prognos, även hos barn. Förstahandsbehandlingen består vanligtvis av tung kemoterapi och i viss mån riktade terapier. Vid hög risk för återfall, läkemedelsresistens eller faktiskt återfall måste patienter ofta genomgå hematopoetisk stamcellstransplantation, vilket medför höga risker för biverkningar på grund av strålbehandling eller transplantat-mot-värd-sjukdom. Detta är särskilt viktigt att undvika hos barn, där målet är att få en botande behandling utan allvarliga sena biverkningar som leder till ökad sjuklighet och försämrad livskvalitet.
Det finns ett behov av mer personaliserad och leukemispecifik förstahandsbehandling som minskar behovet av tung kemoterapi och risken för återfall. För att nå dessa mål behövs bra sjukdomsmodeller. Nuvarande experimentella modeller är otillräckliga för att förutsäga individuella patienters behandlingssvar eller för att screena nya läkemedel i prekliniska miljöer.
Detta projekt är en fortsättning på en studie av en AML-subtyp med t(7;12)-translokation som endast förekommer hos mycket unga barn. Vi har skapat en mänsklig inducerad pluripotent stamcellsmodell (iPSC) av denna sjukdom och kommer nu att använda den för att utveckla en tredimensionell (3D) benmärgsorganoid-modell (BMO) för dess överlägsna likhet med leukemistamcellernas naturliga miljö.
Vi tror att detta kommer att ge oss ett mer förutsägbart, precist och specifikt verktyg som kan användas för att studera AML-patogenes och för att upptäcka nya läkemedel. Detta kommer sannolikt att öka förståelsen och förbättra behandlingen av AML, vilket i slutändan leder till bättre kliniska resultat för pediatriska AML-patienter, minskade återfallsfrekvenser och minskat behov av stamcellstransplantation.