Komplikationer efter blodcellstransplantation hos barn med leukemi – vilka barn är känsligare?

Komplikationer efter blodcellstransplantation hos barn med leukemi – vilka barn är känsligare?

Blodcellstransplantation (HCT) är en botande behandling mot svårbehandlad leukemi hos barn, men det finns påtagliga komplikationer. Hur mycket komplikationer barnen får av HCT varierar från barn till barn – varför är vissa känsligare än andra? Kan man förutsäga och förebygga? Förbehandlingen vid HCT består av cellgiftet etoposid och helkroppsstrålning. Etoposid doseras utifrån barnets vikt/kroppsyta, men det tar inte hänsyn till hur läkemedlet omsätts i kroppen, vilket kan leda till mer biverkningar respektive otillräcklig effekt p.g.a. möjlig över-/underexponering. Helkroppsstrålning skadar hjärn- och leverceller, men till vilken grad, hur långvarigt och med vilka följder behöver utforskas för att kunna förebygga skador och sätta in rätt stöd i god tid. Vi planerar att undersöka varianter i gener som styr omsättningen av etoposid hos barn med akut lymfatisk leukemi som genomgick HCT åren 2000-2019 på Karolinska Universitetssjukhuset (K) och se om det finns koppling till komplikationer efter HCT, vilket inte har gjorts tidigare. Målet är att hitta de genvarianter som ökar komplikationsrisken för att i framtiden kunna anpassa dosen av etoposid individuellt. Vi planerar även att undersöka graden av hjärnskada hos alla barn som genomgår HCT på K under 3 års tid genom att mäta hjärnskademarkörer i blodet, följt av väletablerade enkäter som mäter barnets intellektuella funktioner. Målet är att jämföra om barn med cancer som genomgår HCT får mer hjärnskada jämfört med andra, om skadan leder till nedsatta förmågor senare, samt om en skadenivå kan identifieras som kräver tidiga stödinsatser. Vi kommer också att undersöka graden av leverskada och dess varaktighet efter HCT, genom att mäta leverskademarkörer i blodet och leverstelhet med elastografi vid alla barns årskontroller för HCT på K under 5 års tid. Målet är att kartlägga HCTs effekt på levern över tid för att bedöma behovet av ytterligare uppföljning och behandling.