Barncancer är fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna bland barn i Sverige, trots stora framsteg inom vården. Två särskilt svårbehandlade cancerformer är neuroblastom, som främst drabbar spädbarn och små barn, och osteosarkom, den vanligaste skelettcancern hos barn och ungdomar. För barn med aggressiva typer av dessa sjukdomar har överlevnaden tyvärr inte förbättrats nämnvärt på flera decennier.
En orsak är att dessa tumörer ofta drivs av gener som MYC och MYCN, vilka gör att cancercellerna delar sig snabbt. För att klara den snabbar celltillväxten har tumörcellerna utvecklat särskilda ”toleransmekanismer”. Vi har nyligen visat att ett protein som heter FBXL12 styr nedbrytningen av ett annat protein, FANCD2, som deltar i DNA-reparation och skyddar cancerceller mot celldelningsstress.
Vi studerar nu hur MYCN, FBXL12 och FANCD2 samverkar i neuroblastom och
osteosarkom, om blockering av denna mekanism kan göra tumörceller extra känsliga för cellgifter eller immunterapi.
Dessa studier syftar till att öppna dörren för helt nya typer av behandlingar som specifikt angriper de tumörceller som idag är mest motståndskraftiga. På sikt hoppas vi att våra resultat ska bidra till att fler barn med dessa svåra cancerformer får chansen till långvarig överlevnad och bot.