Förbättringar i behandling och internationellt samarbete har resulterat i 5-års överlevnadssiffror på över 80% för barncancer i Europa, vilket motsvarar cirka 15 000 vuxna överlevande av barncancer i Sverige idag. Omkring 75% av dem uppvisar fysiska följder av sjukdomen eller dess behandling. Sena effekter kan uppträda årtionden efter cancerbehandling och vid 50års ålder rapporteras nästan alla patienter ha utvecklat kroniska sjukdomar. Risken för långtidseffekter av konventionella cancerbehandlingar i olika organsystem påverkas av patientens ålder, kön, diagnos, totaldoserna av de givna behandlingarna och fortfarande okända individuella känslighetsfaktorer. Framför allt har ansträngningar gjorts för att förbättra strålbehandlingen, medan de långsiktiga effekterna av nya, riktade behandlingar som påverkar immuniteten ännu inte är kända och andra studier indikerar potentiella samband med sena effekter. Upplevelsen av cancer och de fysiska biverkningarna av sjukdomen och behandlingarna har också långvariga psykosociala effekter, såsom trötthet, kronisk smärta och svårigheter i socialt umgänge. I den allmänna svenska befolkningen har andra sociala bestämningsfaktorer för hälsa, såsom utbildningsstatus, visat sig påverka t.ex. framgång i skolan, engagemang i brott, risk för nedsatt psykisk hälsa, och socioekonomisk situation, och är därför av intresse att identifiera och studera i denna sårbara patientgrupp.
I denna nationella registerbaserade studie syftar vi på att förbättra upptäckten, behandlingen, uppföljningen och livskvaliteten för personer som behandlats för barncancer genom att öka vår kunskap om sjukdoms- och behandlingsrelaterad akut toxicitet och sena effekter. I slutändan hoppas vi att denna studies resultat kan tillämpas inom nationella vårdprogram, t.ex. genom att vägleda identifiering av patienter som kan ha nytta av specifika hälsoundersökningar eller genom att möjliggöra implementering av riskreducerande åtgärder som en del av/i svar på behandlingen.