Så var det dags igen! Så otroligt skönt att få vakna nära sjukhuset. Det var bara att lya upp en halvsovande Nina och ta med henne in till sjukhuset. Förra gången nålen skulle sättas i porten gjordes det inne på patientrummet och det blev inte så bra. Så denna gång gick vi tillbaka till det invanda och den sattes inne på behandlingsrummet. Gick betydligt bättre.
Efter en stund dök Viktor och Maja upp och vi fick äta frukost i smyg då Nina var fastande. Som vanligt var tiden för sövning satt till kl 10, men idag blev det lång väntan.
I och med att det är påsklov fanns det aktiviteter för Maja tillsammans med syskonstödjaren Joachim. Kl 10 lämnade jag av henne vid Universeum tillsammans med Joachim och några andra barn. Och jag fick ro mig med att gå runt på stan själv. Funderade på när det hände senast och kunde inte minnas :-) Kändes dock väldigt konstigt. Nina på sjukhuset med Viktor i väntan på sövning och behandlingsstart och Maja på äventyr. Blev lite rastlös shopping i alla fall! Som tur är skickade Joachim lite bilder från Universeum.
Idag blev det lång väntan för Nina och först vid 12 var det dags. När hon väl vaknade var hon en väldigt arg och hungrig tjej...
Jag däremot mötte upp gänget på McDonalds där barnen hade fått beställa helt själva, precis vad de ville ha. Inte riktigt det jag hade valt till Maja, men hon var högst lycklig! Sedan fick jag följa med på bio! Vi så Pelle Kanin vilken Maja tyckte var söt och läskig. Jag tyckte den var rolig och grymt bra animerad! Tacksam över att jag fick följa med.
Maja och jag var tillbaka strax före 16 och där hade den intravenösa behandlingen precis satts igång. Maja och Nina lekte gärnet och hittade en kompis. I rummet bredvid oss fanns en pojke i precis samma ålder som Nina och so fick samma behandling. Alla tre hade race i korridoren och vi föräldrar sprang som galningar efter dem med droppställningar. Massa lek och skoj och trevliga samtal med pojkens föräldrar. Mormor och morfar kom på besök och Maja fick visat dem runt på Ronald McDonald Hus.
Efter att vi ätit kvällmat tillsammans gick Viktor och Maja tillbaka till huset för att sova. Nina var piggast av oss alla och kvällen blev lång...
Det som är grejen med dessa Methotrexte-behandlingar är allt kissande. Droppet går konstinuerligt och varje gång hon kissar skall mängden mätas och likaså pH. På dagtid är det vi föräldrar som gör detta, men nattetid får man så klart hjälp. Jag kom överens med nattpersonalen att de skall komma in och väcka mig var annan timme så att jag kan ta upp henne på toaletten. Sedan tar de hand om mätning och sånt. Så nu är det bara att ladda för minst två nätter med massa avbrott!
