Jomen visst känns denna dag lite bättre! En liten glimt av energi.
Viktor och Maja gav sig iväg på friidrottsskola som alla andra dagar denna vecka. Viktor passar då på att jobba lite. Jag och Nina har bara varit hemma och samlat krafter.
I natt vaknade jag av Ninas steg och sedan en duns. Hon kom inte så långt, men vi han till toaletten tillsammans. Så nu håller vi i henne så fort hon skall gå någonstans. Hon får belasta sina ben, men så finns vi där ch stöttar när hon inte orkar mer. Vi gjorde ett försök att gå i trappan, men hon orkar inte lyfta sina ben så högt som trappsteget kräver. Hon kan inte heller längre resa sig upp från golvet. Men av erfarenhet vet vi att hon hämtar det mesta av detta åter på 4 vekor efter att det har vänt!
Men när jag satt där vid köksbordet och försökte få gjort lite nytta och Nina satt på "sin plats" under bordet, fnissade hon plötsligt till! Log åt något hon såg på paddan. Och i ögonen fanns en liten glimt av energi. En kort stund var det, mn den fanns där. Åh vad lycklig jag blev! Det kanske har vänt nu!
Antalet tillfällen där vi ger medicin i sonden, som bilden, minskar snart:-) Varannan dag minskas dosen kortison med 50%. Och så fort kortisonet är slut så skall sonden bort!