”Att simma är det bästa jag vet!”

För bara några månader sedan låg Estelle, 10 år, på sjukhus och behandlades för leukemi. I takt med att Estelle blir starkare och så smått börjar bli sitt gamla jag igen är hon tillbaka där hon trivs som bäst – i poolen.

Estelle skuttar och dansar fram över parkeringsplatsen. Det är dags för dagens absoluta höjdpunkt. Full av iver springer Estelle in i omklädningsrummet och byter om till baddräkt.

– Det är så himla kul. Man rör på sig och det behöver jag, och vår simlärare är bra. Det bästa jag vet är att simma, säger Estelle innan hon slänger sig i vattnet tillsammans med de andra barnen i gruppen.

Det var under julhelgen 2017 som familjen förstod att något inte stod rätt till. Estelle fick ihållande feber och klagade på smärtor i ryggen och magen. Undersökningarna visade ALL, akut lymfatisk leukemi, och behandlingen påbörjades i februari.

Sommarlovet var en jobbig tid. Estelle mådde dåligt och vägrade i princip att gå ut. Men i höstas kom vändningen.

– Hon hade jättedåliga värden och vi kände att någonting behövde hända. Efter samtal med sjukhuset bestämde vi att hon skulle gå till skolan, trots allt. Det var ett jobbigt beslut att fatta, hon mådde ju inte bra – men det visade sig vara rätt. När hon fick träffa kompisar, vara barn igen och inte bara sin sjukdom, så var det som att hon fick tillbaka gnistan, berättar mamma Monika.

Estelle går in för varje övning med hundraprocentig koncentration. Ibland märks det att hon blir fortare trött än sina kompisar. När de ska hiva sig upp för bassängkanten får Estelle kämpa rejält. Med en kraftansträngning kränger hon sig upp för kanten och hamnar lite på efterkälken, men hon vägrar att ge upp.

– Det här att hon får känna sig som ett barn, att leka och busa och vara en i gänget, det tror jag är jätteviktigt. Det märks så tydligt hur viktigt det är för Estelle, det betyder allt för återuppbyggnaden, säger Monika.

Nu går Estelle på underhållsbehandling och har på kort tid återfått sin energi. Den busiga blicken och springet i benen finns där, liksom upptågen, de nyfikna frågorna och det smittande skrattet. Och så simningen så klart.

– Vi tar varje dag som den kommer och när Estelle mår så här bra så njuter vi till hundra procent. Det är detta vi minns när vi har lite sämre dagar, för de kommer så klart också, säger Monika.