”Mitt liv ska vara till nytta”
När Linnéa Falk Renholm var 12 år drabbades hon av, AML, akut myeloisk leukemi. Behandlingen som följde var oerhört tuff och åren efter kantade med ångest för återfall. Men nu är tacksamhet och känslan av att vilja göra nytta allt som återstår.
När Linnéa Falk Renholm som 21-åring för första gången medverkade i Barn&Cancer 2009 hade hon varit cancerfri i tio år. Hon och hennes metalband Sins in Vain hade precis fått skivkontrakt och stod vid randen av ett genombrott. På sin leukemi, AML, tänkte hon mer med tacksamhet än som ett smärtsamt minne. Nu har hon hunnit att bli 33 år och mycket har förändrats, men inte synen på sjukdomen.
– Jag är fortfarande tacksam för min erfarenhet och hur det har format mig som person. Jag har ändå haft tur och jag har fått vara frisk ända sedan dess, även om det har varit psykiskt tufft. Att jag inte heller har några konstaterade sena komplikationer gör att jag kan leva ett fritt liv och bara kunnat fokusera på det eventuellt positiva som har kommit ur det, säger Linnéa Falk Renholm, som av många kallas för Lenny.
AML, akut myeloisk leukemi
Akut myeloisk leukemi, AML, är en form av leukemi som uppstår i benmärgen och drabbar de vita blodkroppar som kallas granulocyter.
AML har en kort men intensiv behandlingstid som pågår i ungefär ett år. Behandlingen delas in i standard- och högrisk. För högriskpatienterna kan det dessutom krävas en benmärgstransplantation.
Femårsöverlevnaden för AML är i dag 78 procent, även om risken för återfall är förhållandevis stor. En stor del av framgången beror på en ny metod som kan upptäcka små mängder kvarvarande leukemiceller efter inledande behandling. Det innebär att det nu är lättare att avgöra vilka barn som behöver högriskbehandling.
Vi ses över en digital mötesplattform en decemberdag då coronapandemin hänger som ett mörkt täckte över Sverige. Borta är den svartklädda metaltjejen. I stället för sotsminkade ögon pryder nu ett par hornbågade glasögon hennes ansikte, tröjan är enkelt vit och svartrandig och frisyren markerad. Någon rockstjärna blev hon inte. Strax efter att Barn&Cancer varit och tagit bilder av bandet i den sunkiga replokalen i ett industriområde utanför Helsingborg började relationerna mellan medlemmarna att krackelera. Till slut blev det omöjligt för dem att fortsätta spela ihop.
– Produktionen av första skivan var redan i gång och vi färdigställde den. När den sedan släpptes spelade vi inte längre tillsammans. Men vi hade verkligen någonting, det kan jag se med den erfarenhet jag nu har från musikbranschen, säger hon.
Ett annat perspektiv
Bandet gick skilda vägar, men Linnéa Falk Renholm lämnade aldrig musiken. I stället började hon jobba med ett projekt via Studiefrämjandet som syftade till att få in unga tjejer i replokalerna.
– Jag brann för det projektet och det blev startskottet för det som sedan format mitt arbetsliv och min yrkesperson. Jag hittade en tvåårig utbildning för eventkoordinator som jag gjorde en egen grej av. Med fokus på pr och kommunikation tillbringade jag mina praktikperioder på Ung Cancer och Ge Blod i Göteborg. Där kunde jag använda mig av min egen berättelse för att nå ut.
Numera jobbar hon med management, bokning och som konsult inom musik- och eventbranschen. Eller ”med att skapa meningsfulla möten mellan människor”, som hon säger. Folkbokföringsadressen finns i Göteborg. Merparten av sin tid tillbringar hon däremot i Dalsland, där hon dessutom är driftsansvarig för ett bed and breakfast på natursköna Kroppefjäll.
Barncancern har inte längre en lika framträdande plats i tillvaron, men fortsätter alltjämt att ge henne ett annat perspektiv på livet.
– Det kan vara på både gott och ont men i och med att jag var sjuk och blev frisk, men också träffat många som inte klarade sig, känner jag att mitt liv ska vara till nytta. Det är essensen av mig och min katalysator, anledningen till varför jag gör det jag gör, säger hon.
Jobbig tid efter behandlingen
Men åren efter behandlingen var svåra för Linnéa Falk Renholm som tampades med en stark rädsla att bli sjuk igen. Den ångesten tog nästan all hennes kraft och energi under tonåren och släppte inte taget om henne förrän i 20-års åldern. Först då kunde hon landa i det faktum att sannolikheten för ett återfall hade blivit ytterst liten.
– Det fysiska och psykiska traumat som den otroligt tuffa behandlingen inneburit påverkade mig på ett sätt som jag inte förstod. Men som vuxen kan jag se vad viktigt det är med stöd och samtal efteråt, och inte bara att man kollar kroppen. Man kanske inte vill prata med sina föräldrar om sina rädslor.
Även om hon i dag har hittat harmoni i livet kan hon fortfarande ha ett behov av att prata om sin sjukdom. Den kanske viktigaste källan till återhämtning för Linnéa Falk Renholm är dock skogen. En livslång kärlek som passerat ner genom modersmjölken från två naturälskande föräldrar och som hon berättade om redan i Barn&Cancer 2009.
– Naturen är det viktigaste som finns och det är mer aktuellt nu än någonsin. Vi är av naturen och behöver den mer än vad vi förstår, den är otroligt läkande.
