Jag vill förändra, vill du hjälpa mig?

Jag vill förändra, vill du hjälpa mig?

När jag var 14 år dog min mormor i cancer. Drygt ett år senare försvann även min morfar i samma orättvisa. Idag är jag 16 år, jag sörjer, jag bearbetar och jag vill förändra.
Den sorgen jag har genomgått, alla tårar jag har fällt och all smärta jag känt ska ingen behöva känna. Och framför allt inte för sitt barn.
Tanken på att jag en dag kanske får cancer skrämmer mig. Det faktum att de finns barn som aldrig får skrämmas av att kanske få cancer, utan snarare hoppas på att den inte ska komma tillbaka. Det ger mig en stor klump i magen.
Jag vill förändra. Jag vill att alla barn ska få växa upp. Alla ska få känna på att skämmas för sina föräldrar. Att slita i skolan. Att ha roligt. Att lyckas och misslyckas. Och främst, vara frisk utan att oroa sig för om cancern kommer tillbaka, eller till och med om man någonsin kommer få det.

Vi är bara barn. Och jag tycker det räcker så. Varken barn eller föräldrar ska behöva känna sig så maktlösa. Inga barn ska skiljas från sina föräldrar för cancer. Barn ska få vara barn, och föräldrar ska få vara föräldrar. Och cancer, det ska inte existera.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Tillsammans kan vi besegra cancer. Jag har bestämt mig, har du?