Hanna - Luctor et emergo

Hanna - Luctor et emergo

Hej!
Nytt år och ny satsning. Nu startar jag insamling nr 2.
Tidigare insamling flöt på bra: http://www.barncancerfonden.se/4882.

Insamlingen är tillägnad min kära storasyster, som kämpade mot leukemi i lite drygt 4 år. Livet var oerhört skört. Känslan av att hon överlevde går inte att beskriva med ord.
Men varje dag är det andra barn som kämpar. Och varje kamp är unik.

Jag tänker att vi gemensamt kan bidra med pengar, för alla barn.

Nu kör vi! Heja heja!


Uppdatering: Beskedet vi fruktat för kom i veckan. Cancern är tillbaka efter 9 år som frisk. Detta är ett tydligt bevis på hur överjävlig sjukdomen är.
Hanna ringde mig i måndags och hade väldigt ont i sitt ben. "Benhinneinflammation" tänkte vi båda, och jag gav lite råd om hur hon skulle ta hand om det, löpare emellan. När den värsta smärtan började lägga sig insåg Hanna att det satt en svullnad i ena vaden.
Där och då försöker man tänka positivt. Kanske är det en svullen muskel? Brist på vitaminer? Återfall av cancer undvek vi starkt eftersom det bara inte får hända. I bilen, dagen innan beskedet, insåg jag hur hjärnan gick i högvarv. Tar livet slut här? Hur ska vi kunna ha en vardag? Hur ska jag och familjen kunna leva ett normalt liv om Hanna inte överlever? Hur klarar man av att begrava sin egen syster? Antar att det är ett försök att förbereda sig för katastrof.

Efter 4 dagar på sjukhus kan jag trots helvetet ändå inte undvika att förvånas över hur mycket utvecklingen gått framåt sedan Hanna var sjuk senast. Procenten för att ha en chans att överleva har gått från ca 60% till ca 90% och många "nya" tekniker används. Det fick mig att tänka att dem här insamlingarna faktiskt gör ofattbart mycket för utvecklingen. Och just den här insamlingen är med på resan till att få 100% överlevare.
Varje dag går upp och ner, men inom mig växer hela tiden ett hopp. Och jag vet att Hanna kommer klara det här igen, än hur överjävlig cancern bestämmer sig för att vara.

Som jag förklarade för vår underbara sköterska idag när vi kom in för cellgiftsomgång nr 2: "Nu är hon här, och hon är redo att kicka ass!"