Finaste Antonia

Finaste Antonia

Vår underbara Antonia utkämpar nu sitt livs kamp mot cancern. Cancern har inget känt samband med hennes tidigare sjukdomar, utan hon har bara haft riktigt mycket otur. Om du vill visa ditt stöd så lämna gärna ett bidrag till barncancerfonden. Pengarna som samlas in går till forskning, information och familjestöd och alltså inte direkt till Antonia. Vi som familj har dock redan fått hjälp av barncancerfonden i den svåra situation som vi är i nu och Antonia deltar i flera forskningsprojekt som kanske kan komma andra barn till nytta i framtiden. Till forskning behövs pengar. Stöd barncancerfornden.

Bilden här är från innan hon blev sjuk.

Bakgrund:
Den 23 januari 2013 förändrades våra liv. Vi fick veta att Antonia har cancer. Sedan dess har hon behandlats enligt ett tufft och långt protokoll som fortfarande pågår. Under de första tre månaderna var Antonia mycket dålig och låg på sjukhuset hela tiden med olika biverkningar till alla olika cellgifter. Hon fick sedan komma hem, men fortsätta att åka till sjukhuset för nya behandlingar varje vecka. I juni sattes ett tungt block med cellgifter in som resulterade i två veckor på sjukhusets infektionsavdelning över midsommarhelgen.

Under sommaren och hösten har Antonia haft lite mer tid till återhämtning mellan cellgiftsbehandlingarna, men de pågår hela tiden. Gång på gång åker vi till sjukhuset för provtagning eller cellgifter, gång på gång sövs hon och genomgår längre behandlingar med inläggning. Det här är vårt liv nu.

Skrivet julen 2013:

I år skickar vi inga julkort. Vi gör inga kalendrar med foton på barnen till släkten och vi ordnar inga adventsfikor. Vi skänker alla pengar till barncancerfonden för vi vet att de pengarna gör nytta.

Med detta vill vi önska alla en god jul och hopp om att det nya året inte ska ge oss prövningar som vi inte klarar av. Vi önskar också att ni tänker på alla cancerbarn och deras fina syskon och gör någonting. Skänk en slant till Antonias insamling. Medan era liv snurrar på så kämpar hon och alla de andra cancerbarnen för sina liv.


23 januari 2014

Ett år har gått. Ett helt år med cancer. Det har varit ett långt mörkt år. Ibland har tiden nästan stått still, men vi har tagit oss igenom det. Det är fortfarande lång väg kvar. Glöm oss inte. Antonia och vi och barncancerfonden behöver fortsatt stöd.


Alla hjärtans dag 2014

Vilken kämpe du är Antonia! Idag är det åtta år sen vi fick åka in akut med dig första gången och den första mörka sjukhusperioden inleddes. För fem år sen firade vi stort med ett "Friskkalas" just på Alla hjärtans dag att du hade blivit frisk. Två år efter det firandet låg du svårt sjuk i cancer. Nu har ytterligare ett år gått. Du är fortfarande här och kämpar stenhårt. All respekt och kärlek till dig!


3 april 2014

Idag inleds ytterligare ett tungt block cellgifter. Vi hoppas att detta ska vara den sista riktigt tunga behandlingsomgången som får cancercellerna att ge upp. Under drygt fem veckor kommer Antonia att få en mängd cellgifter på olika sätt. Hon och vi har nu levt med cancer i 434 dagar. Det har varit tungt att se vänner lämna oss under denna kamp, men när en dörr stängs så öppnas en annan...


27 april 2014

Antonia har klarat de första veckorna med nya behandlingsblocket hyfsat väl. Extrem trötthet har varit den enda riktigt kännbara biverkningen hittills. Sedan fyra dagar tillbaka har hon dock påbörjat den mest intensiva delen av det här i sig tuffa blocket. Nu är det cellgifter varje dag. Om vi fortfarande har några kvar som vill visa sitt stöd så är det nu vi behöver det som mest.


13 maj 2014

Ut på andra sidan? Är det värsta bakom oss nu? Antonia har i alla fall avslutat detta behandlingsblock. Nu följer en välbehövlig återhämtning. Vi väntar på att få veta om detta rävgift har givit resultat. Allt som hon har behövt genomlida är ju för att bli kvitt cancern. Antonia hade ju fått tillbaka håret under de senaste månaderna, men nu är allt borta igen. Hon har verkligen betalat, nu är det dags att inkassera. Måtte denna hårda omgång ha hjälpt!

Juni 2014

Så härligt att få vara lite fri från de tyngsta cellgifterna! Antonia får en underbar resa till Sagohotellet La Balade des Gnomes av MinStoraDag. Hon är så värd det efter allt hon har gått igenom. När vi är hemma igen fortsätter kampen och nu gäller det att slippa återfall.

September 2015

Två år och åtta månaders kamp är över. Ingen som inte har upplevt det kommer någonsin att förstå vad du har gått igenom. Alla nedsövningar och alla olika cellgifter som du har fått, intravenöst i dropp, sprutor i låret eller rakt in i ryggmärgen eller i tablettform. Tre gånger har du tappat håret (som hann växa tillbaka lite mellan omgångarna) och du har kräkts och kräkts, till och med kräkts ut din egen magslemhinna. Du har legat isolerad i veckor och månader, haft blåsor i munnen och hela vägen ner genom matstrupen. Legat i koma, förlorat förmågan att tala, gå och äta. Men du har rest sig och kommit igen och du vann! Du vann faktiskt!

Samtidigt har priset varit oerhört högt. Du har fått skador som du kommer att behöva leva med resten av ditt liv. Vi får leva med det, och med den ständiga skräcken för återfall. Att kanske tvingas börja om, fast med sämre odds. Just nu känner vi oss som vinnare för att leva med något i resten av sitt liv är något värt om man får ett liv att leva. Jag är stolt över att ha stått din sida hela vägen, men det är du som har gjort jobbet, finaste Antonia.

Din mamma