~Ellie~

Vår älskade Ellie

Ellie var vår glada, kloka och omtänksamma lilla tjej som drabbades av en aggressiv och obotlig hjärntumör i hjärnstammen i september 2017. Hon somnade in 24 januari 2018 efter 4,5 månaders sjukdom - endast 3 år gammal.

Flyg lilla fjäril, flyg.

24 januari 2018
Jag ligger vaken hela natten.
Ibland hörs hon inte alls. Jag lutar mig över för att se att hon andas. Ibland rör hon huvudet och jag frågar om hon har ont.
Hon nickar och jag trycker på bonus-knappen.
"Känns det bättre?", frågar jag och hon nickar igen.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
På morgonen vaknar Ellie till runt kl 8. Hon vill sova vidare, men går med på att få lite yoghurt på en sked och mjölk ur ett sugrör.
Sen somnar hon om.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Ellie vaknar till ibland och är inte både jag och Julia i rummet, så viskar hon "mamma" eller "pappa". Som att vi ska vara tillsammans.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Runt kl 12 ringer onkologen och hör hur morfinet fungerar. Han berättar att provsvaren visar på väldigt bra värden.
Jag frågar det som tynger mina tankar:
"Hur vet jag när det är dags? Att hon håller på att dö?".
Han berättar om andningen som förändras. Att den ändrar form. Han säger också att långa andningsuppehåll är vanliga, men att hörseln försvinner sist. "Så håll er lugna även om hon inte andas".
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag går in till Ellie. Mamma Julia ligger till höger om henne och jag sätter mig vid hennes fötter.
Vi pratar med Ellie som om hon var vaken. Hennes andning är plågsam att lyssna på. Vi pratar om att hon kan tänka sig att hon är i Cypern, hos Lollo & Bernie och dansar. Eller kanske gungar i lekparken.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Ibland grimaserar hon och då säger vi att det är ok att sova vidare, så hon orkar leka ikväll. Hela tiden trycker vi på bonus-knappen till morfinet.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Jag går upp till hennes rum och hämtar breven jag skrivit till henne på hennes två första födelsedagar.
Öppnar kuverten och försöker läsa dem utan att stocka rösten.
Jag berättar att hon snart kommer att få träffa farmor.
Att hon väntar på henne.
Och att hon minsann också har en hund - Funnie.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
Andningsfrekvensen är långsam och vi börjar sjunga "Här kommer Pippi Långstrump". Andningen upphör och jag hintar till Julia att inte gråta utan sjunga vidare.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
14:30 den 24 januari tar Ellie sitt sista andetag.
Vi fortsätter sjunga en vers till.
Sen gråter vi.
⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀⠀
🦋👼🏼
Instagram:
@sebastianmodig

#världensstarkasteellie

Tack för alla bidrag till Ellies insamling för att hitta ett botemedel för pons gliom (DIPG).