"Jag tänkte: Det finns inte en chans att jag klarar mig en andra gång"
Lilian har haft cancer två gånger. Den första gången var det värsta att tappa håret och missa konståkningen. Andra gången kom dödsångesten och oron. Men en dag vände det, och Lilian började känna nytt hopp. – Jag försökte hålla fast vid den tanken, även när det var jobbigt.
När läkarna berättade att cancern slagit rot i Lilians kropp igen, skrek hon rakt ut.
– Jag kände dödsångest. Jag tänkte att nu kommer jag att dö, det finns inte en chans att jag klarar mig en andra gång.
Trots att Lilian mådde dåligt psykiskt ville hon inte prata med någon på sjukhuset. Hon gjorde ett försök med ett samtal med en kurator, men det fungerade inte.
– Jag blev bara jävligt förbannad. Jag fick frågor som ”hur känns det” och ”hur mår du”. ”Ja, vad fan tror du?”, blev mitt svar. Jag har drabbats av cancer igen och har dödsångest. Du kan liksom inte lägga huvudet på sned och försöka prata snällt om det. Jag blev bitter och arg.
I stället blev det mamma Jolanta och vännerna Josephine, My och Daniel som fanns där. Kompisarna peppade och tog med Lilian på roliga saker.
– En dag kom Daniel hit och hämtade mig i sin raggarbil. Jag var supersjuk och hade inget hår. Den dagen skrattade vi mycket. Jag fick tänka på något annat än cancer.
De grå och ångestfyllda tankarna byttes en bit in i behandlingen ut mot nya.
– En dag kände jag ”det kommer att gå bra”. Du ska inte dö Lilian. Din familj kommer inte att förlora dig. Jag försökte hålla fast vid den tanken, även när det var jobbigt.
Det var rädslan för döden som var det absolut jobbigaste när Lilian drabbades en andra gång. Men också rädslan att missa allt som händer när steget till ung vuxen ska tas. Fester, göra roliga saker, slå sig fri.
– Som barn förstod jag aldrig att cancer kan leda till döden. När jag var 17 förstod jag ju det.
Akut lymfatisk leukemi (ALL)
- ALL är den vanligaste formen av barncancer.
- Överlevnaden är omkring 90 procent.
- Cancern drabbar benmärgen och skapar en okontrollerad tillväxt av vita blodkroppar som tränger undan den friska benmärgen.
- Behandlingen sker i dag främst med cytostatika under cirka två och ett halvt år.
Att drabbas av ett återfall efter sju år är ovanligt.
– Men jag tror att det blev min räddning. Min ryggmärg och kropp var återhämtad. Jag kunde behandlas som om jag aldrig hade haft cancer tidigare, berättar hon.
Lilian blev friskförklarad 2012, men hon kommer att få lämna blodprover livet ut. Det är okej, menar hon. I dag bor hon med sambon Chris och har nyligen fött sitt första barn.
– Mitt liv är fantastiskt bra, konstaterar hon.
Hon är inte orolig för att cancern ska komma tillbaka. Och hon har inte trillat ned i något nytt deppigt hål.
– Jag måste tänka framåt, säger hon.
