Minska cytostatikaresistens och utveckla nya kombinationsbehandlingar för barncancer

Minska cytostatikaresistens och utveckla nya kombinationsbehandlingar för barncancer

Akut myeloisk leukemi (AML) drabbar 1 av 100 000 barn varje år. Bara 6-7 av 10 barn med AML kan botas. Det beror oftast på att cancerceller hos vissa AML-patienter är resistenta mot AML-läkemedel. Läkemedelsresistens förklarar också varför färre än 2 av 10 barn med återfall av T-lymfoblastisk leukemi (T-ALL) eller lymfom (T-LBL) överlever. Osteosarkom är den vanligaste bencancern hos barn och tonåringar. Tyvärr har överlevnaden trots stora internationella studier inte kunnat förbättras de senaste decennierna. Min forskning drivs av frågan vad som skiljer botbara från icke-botbara cancrar hos barn med samma diagnos som behandlas med samma läkemedel. Jag studerar läkemedelsresistens för att sedan upphäva denna med nya behandlingsstrategier som vi utvecklar parallellt. För AML har vi hittat ett protein (kallat SAMHD1) som gör dess viktigaste läkemedel, cytarabin, verkningslöst i både cell- och djurförsök. Vi har även visat att barn vars AML-celler har mycket SAMHD1 har en mycket högre risk att dö trots behandling. Genom att testa 35 000 molekyler har vi nu hittat substanser som hämmar SAMHD1 fullständigt, och därmed upphäver resistensen i både cell- och djurförsök. Eftersom dessa substanser är redan godkända läkemedel vill vi nu testa dem i kliniska studier och hoppas att kunna bota fler barn med AML. Eftersom SAMHD1 även begränsar effekten av behandlingar mot T-ALL, hoppas vi att detta även gynnar denna diagnosgrupp. Med den tekniska och detaljerade kunskapen som vi har byggt upp vill vi också identifiera proteiner som begränsar effekten av osteosarkombehandling. Lyckas vi med detta kommer vi även i detta sammanhang att leta efter substanser som motverkar dessa nya resistensfaktorer. Framöver hoppas vi att med hjälp av test för resistens redan vid diagnos förbättra framtidens AML-/T-ALL- och osteosarkombehandlingar genom tillägg av en hämmare riktad mot resistensproteinet som en del av behandlingsprotokollen.