Forskningsframstegen som ska få fler att överleva barncancer
Idag sätts stort hopp till att de nya tekniker och läkemedel som nu kommer inom barnonkologin ska kunna rädda fler liv och minska komplikationerna efter behandling av barncancer. Barncancerfonden, den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige, är med och stöttar utvecklingen.
Skräddarsydda behandlingar
De senaste åren har stora framsteg gjorts inom barncancervården. Ett område där utvecklingen går framåt är precisionsmedicin, som är en mer skräddarsydd och individanpassad behandling. Helgenomsekvensering är också en förutsättning för att bättre kunna individanpassa behandlingen. Det innebär att man kartlägger alla gener i arvsmassan, det så kallade genomet. Kunskapen om tumörens mutationer ger i sin tur nya förutsättningar att kombinera läkemedel för den analyserade patienten.
Ett annat område där hoppfulla framsteg görs är immunterapi där kroppens eget immunförsvar används för att slå ut cancerceller. Denna typ av behandling testas nu framför allt vid diagnoser där sjukdomen inte svarar på traditionell cytostatikabehandling eller om återfall inträffar.
Trots framstegen ligger överlevnadssiffrorna relativt stilla och fortfarande dör 15 procent av de som drabbas av barncancer, vilket motsvarar två skolklasser om året. Mer forskning och samarbeten behövs för att fler barn ska överleva.
Fler läkemedel kan hjälpa fler barn
Barncancerfondensom är den enskilt största finansiären av barncancerforskning i Sverige och stödjer både forskningsprojekt, utbildningar och nätverkande samt gör särskilda satsningar för att ny teknik ska kunna hjälpa cancersjuka barn.
- Nya läkemedel är ett av våra prioriterade områden. Vi behöver tillgång till nya avancerade läkemedel om vi ska kunna rädda fler barn. Det inbegriper att vi får ta del av de allra senaste läkemedlen via deltagande i kliniska prövningar men också att vi får snabbare och mer jämlik tillgång till de läkemedel som den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänner för barn, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.
Ett sätt att få tillgång till fler nya läkemedel är att underlätta internationella samarbeten och delta i fler läkemedelsprövningar menar Britt-Marie Frost.
- För att kunna dra vetenskapliga slutsatser av en studie krävs många barn, i samma ålder och med samma diagnos och där är patientgrupperna i Sverige för små för nationella prövningar. Men vi kan delta i fler stora internationella studier än vi gör idag och det har vi tagit fram en ny stödform för inom ramen för vår nya forskningsfinansieringsstrategi.
Läs mer om Barncancerfondens forskningsfinansieringsstrategi för de kommande fyra åren: Ny forskningsfinansieringsstrategi från 2022 | Barncancerfonden
Hoppfulla framsteg och vägen framåt
Här följer tre exempel på projekt och metoder som ska bidra till nya läkemedel och behandlingar för barncancerdrabbade och hur svenska forskare ska kunna delta mer i internationella samarbeten och prövningar:
- Barncancerfonden lanserar ny stödform för att öka svenskt deltagande i internationell forskning
Ett av målen i Barncancerfondens nya forskningsfinansieringsstrategi är att fler cancerdrabbade barn ska få möjlighet att testa nya behandlingar genom att delta i kliniska studier. 2022 utlyses därför en ny typ av stöd för att stimulera till svenskt deltagande i internationella barncancerstudier. Hittills är tre ansökningar beviljade.
Läs mer här: Barncancerfonden lanserar ny stödform för att öka svenskt deltagande i internationell forskning | Barncancerfonden
- Nytt forskningsframsteg: barn med svår neuroblastom kan behandlas med precisionsmedicin
Neuroblastom är en cancerform som framförallt drabbar barn upp till sex år, och uppkommer i nervceller längs ryggraden eller i buken. Forskare i 19 europeiska länder har i en studie analyserat tumörer från över 1000 barn med högriskformen av neuroblastom och sett att man genom att behandla barnen med precisionsmedicin kan rikta behandlingen direkt mot den specifika mutationen i cellerna.
- Vi kan nu äntligen förverkliga precisionsmedicin för barn med neuroblastom. Med målstyrd behandling får barnen med den aggressiva ALK-mutationen i sina cancerceller en förbättrad chans till bot och överlevnad, utan att riskera onödiga biverkningar. Och, kan vi göra detta för barn med neuroblastom kommer snart andra cancerformer att få liknande chans till skräddarsydd effektiv behandling, säger Per Kogner, professor i barnonkologi vid Karolinska Institutet som lett den svenska delen av studien tillsammans med Tommy Martinsson, professor vid Göteborgs universitet.
Läs mer om studien här: Nytt forskningsframsteg: barn med svår neuroblastom kan behandlas med precisionsmedicin | Barncancerfonden
- Nu behandlas barn med CAR-T
Immunterapi har snabbt etablerat sig som en framgångsrik behandling av cancer. I maj 2019 godkändes CAR-T-terapi för barn för behandling av akut lymfatisk leukemi (ALL) i Sverige. Drygt fem barn om året kommer att vara aktuella för behandlingen, som är effektiv men har svåra biverkningar.
Läs mer i artikeln som publicerades efter det första året: Nu behandlas barn med CAR T | Barncancerfonden
David Gisselsson Nord är projektledare för GMS Barncancer och han ser flera framsteg när pilotprojektets första tid sammanfattas:
- Vi har kunnat ge bättre hjälp till barn som varit svåra att behandla eller sätta diagnos på. Vi har i enstaka men viktiga fall hittat mål för nya läkemedel. Men hos den stora majoriteten av patienterna har vi framför allt kunnat kalibrera diagnosen vilket i sin tur gör att vi kan beslut om behandling på säkrare grund.
På Lunds universitet har David Gisselsson Nords forskarteam förutom studier av tumörens genom även studerat den friska arvsmassan och hittat patienter som har andra sjukdomar, bland annat sådana som gör att de har svårt att laga sitt DNA.
- Det betyder att de tål strålning sämre och då har vi kunnat ge dem skonsammare behandling för att på så sätt minska risken för komplikationer.
Läs mer om rapporten här: Rapport visar på lyckad precisionsmedicinsk pilotsatsning inom barncancer | Barncancerfonden