Registerhållning: Strålbehandling av barn och ungdomar (Radtox)
Registerhållning: Strålbehandling av barn och ungdomar (Radtox)
Vid beslut om strålbehandling till barn tas alltid hänsyn både till positiva och negativa effekter av behandlingen. När det gäller de negativa bieffekterna (skador på frisk vävnad och organsystem samt risk för sekundär cancer) skiljer sig barnen från vuxna genom att bieffekterna oftast blir av allvarligare karaktär pga av känsligare vävnad och att de får leva med dem en längre tid. Idag saknas data för att bra kunna uppskatta dos-effektsamband vid strålbehandling mot frisk vävnad hos barn, f.f.a. i lägre dosnivåer. Detta gör det svårt att bedöma hur allvarliga bieffekterna kan bli i det individuella fallet. Syftet med detta register är att registrera detaljerade data avseende doser till olika riskorgan och de bieffekter dessa ger på längre sikt. Registret startade 2008 för att få möjlighet att samarbete med RiSK-gruppen (Tyskland, Österrike, Schweiz) samt med Oslo (2014) och Århus (2015). Vi inkluderar ca 80 svenska patienter/år. I Sverige registreras data i Radtox-registret (webbaserat), som ligger på gemensam plattform med övriga barncancerregister. Idag är 1315 behandlingar registrerade. Svenska stråldata införs av en gemensam monitorerare (onkologisjuksköterska). Ansvariga strålbehandlande läkare och i vissa fall barnonkologer följer upp och registrerar bieffekter. Alla länder har egna databaser med samma formulär. Utvärdering av data görs i separata projekt. För statistiskt säkerställda data krävs 3000 patienter, varför det är mycket viktigt att kunna fortsätta registrera. Mer kunskap om dos-effektsamband på normalvävnad i olika åldrar kommer att ge oss ett verktyg att optimera strålbehandlingen. Det utvecklas nu olika behandlingsmodeller t.ex. VMAT, IMRT, TomoTerapi® och protonbehandling, vilka alla har olika för- och nackdelar. Målet är att kunna förbättra tumörbehandlingsresultaten med mindre sena bieffekter hos barnen.