Ett paradigmskifte krävs för att utrota barncancer
För att rädda fler barn krävs nya mediciner, anpassade till barn. Då blir kliniska tester nödvändiga för att kunna ge bästa och säkrast möjliga behandling. Det menar forskarna som är intervjuade i Barncancerrapporten.
I dag överlever drygt 80 procent av de cancerdrabbade barnen. Det innebär att ett sjuttiotal barn går bort i cancer varje år. Siffran har legat ganska stadigt de senaste decennierna, vilket framgår i diagrammet ovan. Den största utmaningen för barncancervården är därför att få till en ordentlig ökning av överlevnaden igen.
Klas Blomgren, professor i pediatrik och medicinskt sakkunnig på Barncancerfonden, spår framsteg inom en snar framtid.
– Jag hoppas och tror att vi kommer att se ett paradigmskifte inom barncancerforskningen om några år. Med det menar jag att en specifik upptäckt inom ett område kan leda till stora framsteg på helt andra områden. Men för det krävs stora resurser, kompetens och tid. Jag tror att vi kan komma att snubbla över något, hitta nya verktyg och nycklar som leder till stora framgångar, säger Klas Blomgren.
Men för att komma vidare och hjälpa fler barn krävs det kliniska studier, som de vid nya HOPE-enheten på Karolinska sjukhuset. I första hand gäller det att skaffa mer kunskap för framtida behandlingar, men studierna kan också komma att rädda enstaka barn.
Genom HOPE kan läkarna till exempel testa mediciner på barn som har vissa specifika genetiska avvikelser i cancercellernas DNA.
För några cancersjuka barn innebär dessa behandlingar ett hopp om bot, men för att bli en verklig framtidsbehandling krävs det att forskarna även identifierar fler genetiska avvikelser i tumör-DNA.
– En utmaning för att komma längre är tid, kompetens och pengar. Pengar är ett stort hinder, säger Klas Blomgren.
Han står inför att ansluta svenska barn till en fransk studie, vars mål är att kunna bota några av de barn som drabbas av ponsgliom, en obotlig hjärntumör. För de barnen står hoppet till att några subgrupper av tumörer ska ha en arvsmassa som det i dag finns behandling mot.
Samarbete är en viktig faktor för att bota fler barn.
– Vi kan inte bygga upp studierna själva i Sverige, vi har för få patienter för det. Vi måste ödmjukt få fler länder att vilja samarbeta med oss.
Ett exempel på ett sådant samarbete är det nya behandlingsprotokollet mot ALL (akut lymfatisk leukemi) som svenska forskare tar fram tillsammans med kollegor från andra länder.
Förutom pengar krävs material att forska på. Då är biobanker och kvalitetsregister avgörande delar i den infrastruktur som är nödvändig för forskningen. Barncancerfonden finansierar exempelvis det svenska Barncancerregistret och Barntumörbanken.
– Biobanker är jätteviktiga för underlaget och vi får inte glömma att sköta dem rätt och uppmuntra klinikerna att fortsätta skicka in prover.
Att centralisera vissa delar av barncancervården kan också vara ett alternativ för att samla patienter, forskning och kompetens under ett tak. I Holland gjordes det för ett år sedan och det verkar ha slagit väl ut.
– Vi skulle vinna på att centralisera vissa saker, inte allt, till något eller några få centrum. Mycket kan vi åstadkomma med mejl och telefon, men exempelvis kirurger behöver få en volymträning för att bibehålla sin kompetens.
Forskarna: ökad överlevnad kräver nya behandlingar.
Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer i Sverige och av dem dör 20 procent. I en sammanställning berättar forskarna som deltar i Barncancerrapporten vad som krävs för att fler cancerdrabbade barn ska överleva.