”Det har varit svårare att få hjälp med skolan nu”

Sedan i mars sitter Emilia Vega, 18, hemma vid matbordet i Gråbo och studerar. Då infördes distansundervisning på grund av den rådande coronapandemin. Men hon vill inget hellre än att sitta på Krokslättsgymnasiet i Mölndal med sina klasskompisar på vård- och omsorgsprogrammet, att tillsammans räkna ner dagarna till den efterlängtade studenten.
Emilia själv har längtat ännu längre. Ända sedan hon som nioåring insjuknade i akut lymfatisk leukemi, den vanligaste formen av barncancer, har hon haft siktet inställt på att kämpa sig igenom skolan – utan att halka efter och utan att gå om trots tre års tuffa behandlingar.

– Studenten har verkligen varit ett mål för mig. Jag längtade efter att sluta nian, men att ta studenten är liksom det största. Jag har väntat på det i så många år, så snubblar man på mållinjen, säger Emilia och suckar.

Tar på krafterna

Att sitta hemma och följa med i undervisningen på distans har varit extra tufft för Emilia. Hon blir lätt hjärntrött, ett tillstånd som drabbar många barn som behandlas för cancer och som innebär att hon inte orkar koncentrera sig och lyssna i samma utsträckning som sina kompisar.

– Jag tror det hade varit mycket lättare om jag inte hade haft de här sena komplikationerna. Jag blir lätt distraherad och har svårt att komma ihåg grejer sedan jag var sjuk.

Nu, när all undervisning sker med videosamtal, ligger ett stort ansvar på Emilia själv.

– Tidigare fick jag lärarnas anteckningar i förväg så jag kunde följa dem under lektionen, och jag kunde svara muntligt om jag inte klarade att skriva. Nu går inte det. Det tar på krafterna att lyssna på en genomgång och samtidigt anteckna eller ta del i diskussioner. Och när jag anstränger mig för mycket lägger hjärnan av och jag blir jätteyr, säger Emilia.

I vanliga fall består undervisningen på vård- och omsorgsprogrammet av många praktiska moment, något som Emilia uppskattat och haft lättare att hänga med i. Nu har de momenten försvunnit.

– De har tagit bort allt det roliga praktiska, som att öva på att sätta venkateter på dockor och så.

Svårt med motivationen

Samtidigt som studierna nu är svårare är möjligheten att få hjälp av lärare och klasskompisar sämre.

– För att få hjälp måste jag anstränga mig och ringa eller mejla, och med mitt minne glömmer jag bort vad jag behövde hjälp med och det blir rörigt. Och då går den ork jag har åt till det.

Nyheten att det efterlängtade studentfirandet ställs in var ett hårt slag.

– Man tappar helt motivationen. Visst, jag går ut gymnasiet – men jag kommer inte kunna fira. Jag är med i studentkommittén och vi har ju planerat studenten sedan slutet av tvåan.

Mössa och klänning är inköpta, champagnefrukost och fester inplanerade och studentflaket bokat. Nu är allt inställt.

– Man får försöka se det från den ljusa sidan – men det finns bara inte så många ljusa sidor nu, säger Emilia.

Sämre betyg för barncanceröverlevare

Barn som har behandlats för cancer kan få kognitiva svårigheter i form av hjärntrötthet, inlärningsproblem, koncentrationssvårighet och svårt med läsförståelsen. En studie från Stockholms universitet, visar nu att barncanceröverlevare ofta får sämre betyg än sina kamrater.

Malin Lönnerblad är doktorand och den som står bakom den första svenska registerstudien där betyg för barn som har behandlats för hjärntumör jämförts med friska barns betyg.

– Vi har tittat på bland annat matematik, svenska och engelska. Resultaten visar att barn som behandlats för hjärntumör hade signifikant lägre betyg, säger Malin Lönnerblad.

Om barncanceröverlevare presterar sämre i skolan finns en ökad risk för att de inte blir behöriga till gymnasiet, något som kan påverka deras framtida liv stort.

– Det här är resultat som är viktiga att ta på allvar, det är nästan en fjärdedel som inte blir behöriga till gymnasiet. Det bör ses som en varningsklocka eftersom det här är en växande grupp. Fler och fler barn överlever sin cancer och kommer tillbaka till skolan, då kommer de också att behöva mer stöd och mer resurser, säger Malin Lönnerblad.