En miljon kronor bidrar till att fler överlever

Varje dag insjuknar ett barn i cancer. Åttio procent av dessa barn överlever. För att rädda alla barn krävs nya mediciner och nya behandlingsmetoder, som bara kan bli verklighet genom avancerad forskning. För en miljon kronor kan Barncancerfonden finansiera en etablerad forskare i ett år.

Barncancerfonden är den största enskilda finansiären av svensk barncancerforskning – tack vare generösa bidrag från privatpersoner, företag och organisationer. Under 2016 bekostade Barncancerfonden forskning med 365 miljoner kronor – ett rekord.

Det motsvarar kostnaden för etablerade forskare att driva 365 forskningsprojekt under ett helt år.

– Jag hoppas och tror att vi kommer att se ett paradigmskifte inom barncancerforskningen om några år. Med det menar jag att en specifik upptäckt inom ett område kan leda till stora framsteg på helt andra områden. Men för det krävs stora resurser, kompetens och tid, säger Klas Blomgren, en av de forskare som får finansiering från Barncancerfonden.

Forskningen har på senare tid nått nya resultat vad gäller nya mediciner och immunterapi. Men för att nå hela vägen krävs både ekonomiska resurser och tid.

De specialiserade forskningsprojekten sker på universitet och högskolor, samt vi de sex barncancercentrumen vid universitetssjukhusen i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Göteborg och Umeå.

Ett av de första projekten som Barncancerfonden beviljade var svenska Barncancerregistret, där alla uppgifter om behandling och resultat för alla barncancerpatienter förs in. Barncancerregistret ligger till grund för den behandlingsutveckling som gör att 80 procent överlever sin cancer idag – mot 20 procent på 1970-talet.

Den viktiga forskningen som leder vården framåt bekostas av generösa bidrag från både privatpersoner och företag.

Den stora utmaningen kvarstår: Att förstå varför ett barn drabbas av cancer, själva biologin bakom cancer.

– Idag vet vi ganska lite om det. Men jag tror att om vi får veta mer kring varför sjukdomarna dyker upp kanske vi också kan få ett svar på exakt hur den diagnosen ska behandlas, säger Klas Blomgren.

Förhoppningen är också att nya behandlingar ska ge färre sena komplikationer, de sjukdomar och besvär som kan uppstå lång tid efter sjukdom och behandling.

– Vi får inte glömma att det finns barn som dör av komplikationer av behandlingen och inte av själva sjukdomen, säger Klas Blomgren.