400 000 kronor till barnonkologiska möten om leukemi och neuroblastom
Barncancer är inte en sjukdom utan över hundratals olika. Antalet patienter inom varje diagnos blir därför inte så stort varför internationella samarbeten är viktiga och sedan länge väl etablerade inom området. Deltagande i internationella möten och nätverk är en nödvändighet och Barncancerfonden delar tre gånger per år ut medel till nätverkande. I februari delades 400 000 kronor ut.
– Vi som arbetar inom barncancerområdet kommunicerar, både inom vården och forskningen, hela tiden med varandra och utbyter kunskap om hur vi bäst kan behandla de cancerdrabbade barnen. Det är en förutsättning för att vi ska utveckla omhändertagandet, där de internationella behandlingsprotokoll som finns för de större diagnoserna är en av grundpelarna, säger Britt-Marie Frost, forskningschef på Barncancerfonden.
I årets första utlysning av anslag är Sofie Degerman, forskare vid institutionen för medicinsk biovetenskap vid Umeå universitet, en av de som får medel för att arrangera ett internationellt möte för den europeiska arbetsgruppen T-ALL Biologi. Detta sker inom ramen för ALLTogether, ett konsortie som arbetar kring T-cells leukemi och som fokuserar på att förbättra behandlingen för olika undergrupper av akut lymfatisk leukemi, att öka den biologiska och funktionella förståelsen, att identifiera nya behandlingsstrategier samt verka för att öka överlevnad och minska biverkningar för T-ALL-patienter.
– Barnen som drabbas av leukemi delas in i olika riskgrupper beroende på vilka som har störst och lägst risk för återfall. Undergruppen T-ALL behöver få en förbättrad riskindelning. I vår arbetsgrupp samlar vi forskare och läkare för att diskutera detta men vi arbetar också med att bygga upp en gemensam forskningsinfrastruktur, säger Sofie Degerman.
Vill ge precisionsmedicinsk behandling
Den första patienten behandlades inom ALLTogether 2020 och fram tills idag har 1 141 patienter, varav 205 i Sverige, behandlats enligt protokollet. Av alla barn som diagnostiseras med akut lymfatisk leukemi, så har cirka 15 procent den form som uppstått i blodets T-celler och kallas T-ALL. Sofie Degerman ser ett behov av att öka kunskapen kring sjukdomen för att förbättra och förfina diagnostiseringen och behandlingen av T-ALL.
– Vi arbetar för att med hjälp av de senaste molekylärbiologiska teknikerna hitta nya biologiska markörer hos tumörcellerna som kan vara till hjälp vid behandlingsval, framför allt förbättra individanpassningen av behandlingen så att endast de individer med högst risk för återfall behöver genomgå de mest intensiva behandlingsprotokollen som ger de svåraste biverkningarna.
Europeiska barnleukemi-arbetsgruppen för T-ALL biologi, ”ALLTogether T-ALL Biology Special Interestgroup” består i dagsläget av 36 medlemmar och bildades under våren 2022 och Sofie Degerman är ordförande. Mötet kommer att hållas i anknytning till årsstämman för ALLTogether-konsortiet som hålls i september 2023 i Glasgow.
Precisionsläkemedel mot neuroblastom stort framsteg
I samma ansökningsomgång delades också ett 20-tal resebidrag till internationella forskarmöten om neuroblastom ut. Neuroblastom är en cancerform som mest drabbar riktigt små barn och som utgår från det sympatiska nervsystemet. Även här styrs behandlingen av vilken riskgrupp barnen diagnosticeras inom. Forskningen inom neuroblastom har gjort stora framsteg under de senaste åren.
– En stor och viktig upptäckt som idag kan rädda livet på barn som drabbas av den allvarliga typen av neuroblastom är en genmutationsom finns i den så kallade ALK-genen. Ett neuroblastom med ALK-mutation är vanligen mer aggressivt men här finns det idag precisionsmediciner som kan bota dessa barn. Forskning och tester sker också kring olika typer av kombinationsbehandlingar för att kunna rädda ännu fler, säger Britt-Marie Frost.
FAKTA ALLTogether
ALLTogether är en europeisk behandlingsstudie för akut lymfatisk leukemi hos barn och unga vuxna som startade 2018. ALLTogether-konsortiet omfattar 14 europeiska länder där man använder sig av ett gemensamt behandlingsprotokoll för barnleukemi, och sparar patientprover för gemensamma europeiska forskningsprojekt. Målet för studien är att minska både underbehandling och överbehandling, död av sjukdom, behandlingsrelaterad dödlighet och onödiga kroniska biverkningar. Det innebär bland annat att en del patienter med hög risk får ett nytt läkemedel där en antikropp har kopplats till ett starkt cytostatikum. Den nya medicinen ska ges som ett tillägg till standardbehandlingen. Vissa högriskpatienter kan även komma att erbjudas experimentell behandling med CAR-T-celler.
De med lågrisk-ALL kan få en minskning av sin behandling. Detta för att minska risken att få permanenta biverkningar eller att få sena komplikationer av behandlingen.
I protokollet ingår även att försöka hitta genetiska förändringar i cancercellerna som kan utgöra mål för en riktad behandling.
FAKTA neuroblastom
Neuroblastom är en aggressiv cancersjukdom som drabbar små barn, oftast innan två års ålder. I Sverige insjuknar varje år cirka 20 barn i neuroblastomoch sjukdomen är en av de dödligaste cancerformerna hos små barn.