Clownerna som lindrar smärtan

Bild på en clown som håller en tandborste mot örat som en telefon

Med fantasi, magi och bus bryter sjukhusclownerna vardagen för cancersjuka barn. Mötet är ofta det barnen minns starkast från sjukhusvistelsen.
– Clownbesöket gjorde att vi stängde av och var i nuet ett tag. Ett avbrott på 5–10 minuter från det svåra räcker långt, säger Carola Strömberg, förälder.

En blek höstsol lyser in genom fönstret till konferenslokalen i Bullkyrkan i Gamla stan i Stockholm. Den svarta scenen är dagen till ära prydd med röda clownnäsor. Den nationella konferensen för sjukhusclowner är i full gång. I två dagar samlas deltagare från hela landet för att diskutera förutsättningarna för yrket och bredda sina arbetssätt, och Barncancerfonden har finansierat mötet.

På podiet står Carola Strömberg, förälder med erfarenhet av barncancervård och sjukhusclowner. Hon berättar om när sonen Isac insjuknade då han var tolv och familjen hamnade på Q84, en barnmedicinsk slutenvårdsavdelning på Astrid Lindgrens sjukhus i Solna. Isac låg med morfindropp och kunde inte röra sig.

– Även när Isac var väldigt dålig och knappt kunde le för att han var så trasig i munnen, lyckades clownerna få hans ögon att lysa, säger Carola Strömberg.

Under sjukhusperioden flyttades familjen mellan olika avdelningar. Sjukhusclownerna följde med och fanns där som ett bestående inslag. De busade och ställde små medicinkoppar med vatten på dörrkarmarna, så att personalen blev blöt när dörrarna öppnades.

– Isac tyckte det var jätteroliga! Alla clowner hade olika karaktärer och kompletterade varandra så otroligt bra, säger Carola Strömberg.

Att det finns clowner som arbetar uppsökande på barncanceravdelningarna är ett relativt nytt fenomen. År 1994 gick startskottet på Östra sjukhuset i Göteborg. Sedan dess har olika verksamheter växt fram från Luleå i norr till Malmö i söder. Sjukhusclownernas roll är att genom humor, fantasi och skratt minska rädsla och stress hos barn.

De samarbetar med sjukhuspersonalen för att optimera mötet med barnet.

– Vårt viktigaste verktyg är lyhördhet, vi ska kunna läsa av situationen och möta barnen där de befinner sig. Det är ett delikat arbete som kräver mycket av oss som artister, säger Anne-Marie Möller, verksamhetsledare för Glädjeverkstan i Stockholm som anordnar konferensen.

Storleken på clownverksamheterna skiljer sig åt mellan orterna, precis som finansieringen. Clownerna arbetar på sjukhusen, men är fristående verksamheter som lever på olika bidrag och anslag. Syftet med konferensen är att synliggöra yrkesgruppen och hitta samarbete.

– Sjukhusclowner över hela landet delar liknande utmaningar vad gäller exempelvis finansiering. Det är väldigt viktigt att vi får tid att stämma av situationen tillsammans, säger Anne-Marie Möller.

Ture Holm är en av tre sjukhusclowner i Umeå. De arbetar på kvällstid och besöker universitetssjukhuset (NUS) en gång i veckan. Enligt Ture Holm är det bästa med arbetet att vara en glädjekälla för sjuka och anhöriga.

– Improvisation och lyhördheten är basen, det blir en lek på deras villkor.

Han menar att de gärna skulle vilja utöka verksamheten, och understryker att sjukhusclownverksamheterna behöver synliggöras.

– Om folk förstår behovet kan det förhoppningsvis leda till bättre ekonomiska förutsättningar.

Maja Ringstad arbetar på Clownkliniken i Göteborg. De är nio clowner som arbetar på flera olika sjukhus. Hon menar att det svåraste är att få in pengar till sådant utöver det praktiska arbetet på golvet, som fortbildning och annat. Både Ture Holm och Maja Ringstad ser mycket positivt på konferensen.

– Det känns väldigt spännande att inleda ett nationellt samarbete. I dag är det mest personalen på sjukhusen som känner till oss, men tillsammans kan vi göra oss synliga, säger Maja Ringstad.

I magisteruppsatsen ”Fantasi, glädje och hopp i clownernas förtrollade värld” har Christine Eklund, barnkulturvetare och förskollärare, undersökt mötena mellan barn och Glädjeverkstans sjukhusclowner på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Hon menar att clownerna har en unik förmåga att känna av stämningen i rummet och möta familjerna där de befinner sig. Utifrån situationen skapar de ett lekfullt möte, som kan avleda obehag, rädsla och smärta hos barnen.

Enligt Christine Eklund skapar sjukhusclownernas lek både omväxling och glädje, men även känslomässig bearbetning. Sjukhusclownerna från Glädjeverkstan besöker barnet i par, där den ena speglar barnets tankar.

– På så sätt blir barnets känslor bekräftade utanför barnet, och det gör att barnet kan bearbeta situationen och få distans till sina egna känslor för en stund, säger hon.

Christine Eklund menar att sjukhusclownerna är viktiga för cancersjuka barn, som vistas under längre tid på sjukhus. Clownerna återkommer varje vecka på regelbundna besök.

– Det uppstår ett speciellt band mellan clownerna och barnet. De blir kompisar som kommer och hälsar på.

Se Barncancerfonden Västras nya film om sjukhusclownerna i Göteborg på barncancerfonden.se.

Clowner vana att möta barn i kris

  • Clownerna är professionella artister med vana att möta barn i kris. De arbetar oftast i par på sjukhusen.
  • I dag finns 72 sjukhusclowner i Sverige utspridda på 35 orter. De besöker tillsammans 174 vårdavdelningar.
  • Organisationerna för sjukhusclowner finansieras med hjälp från bidragsgivare bland företag, organisationer och privatpersoner, bland annat bidrar Barncancerfonden och de regionala föreningarna till deras verksamhet.
Text: Ida Måwe Foto: Helena Kyrk Publicerades: 21 november 2016
Barn&Cancer görs med stöd från PostkodLotteriet