Tolkbrist kan ge sämre vård

Cancerdrabbade Eli cyklar ute på gatan

Tolkar används sällan när sjuksköterskor behandlar cancersjuka barn. Dessutom skickar tolkförmedlingarna ofta icke auktoriserade tolkar. Det visar ny forskning från Karolinska institutet.

Just nu gör forskarna en kartläggning av hur personalen på barncanceravdelningarna behandlar barn och familjer som inte pratar svenska.

Patientlagen säger att ”informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognad, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra individuella förutsättningar.” Men alla barn får inte samma möjlighet.

– Alla har rätt till en trygg vård där man kan kommunicera med vårdpersonal, det är tillräckligt jobbigt att behandlas mot barncancer när man kan förstå och göra sig förstådd, säger forskaren Pernilla Pergert, ledare för forskargruppen Vårdvetenskaplig barncancerforskning på Karolinska institutet.

I dag är behandlingarna mot cancer allt mer intensiva, med risk för allvarliga biverkningar. Kombinerat med att vårdtiderna är kortare behöver familjerna vara trygga med att hantera barnets sjukdom hemma.

– Även om man vårdas efter samma protokoll, så måste man hela tiden anpassa vården efter individen. Hur de mår, vilka symptom de har. Sjuksköterskan måste kunna bedöma smärta, nutrition och undervisa familjen så de kan sköta vården hemma. Det kan vara en fråga om liv och död, säger Pernilla Pergert, vars forskargrupp studerar interkulturell vård, bland annat tolkanvändning.

På sjukhus beställs tolkar främst till läkarbesöken. 

Men i intervjuer som doktoranden Johanna Granhagen Jungner gjort med tolkar inom barncancervården, berättar de att informationen ofta ligger på en alltför avancerad medicinsk nivå. Sjukvårdspersonal tror att tolkförmedlingarnas tolkar alltid är auktoriserade, och missar att begära auktoriserad tolk.

Familjerna riskerar felbehandling om de inte förstår informationen under läkarsamtalet. De har inte heller tillgång till tolk för uppföljande frågor med vårdpersonalen.

Forskaren Elisabet Tiselius har påbörjat en observationsstudie på barncanceravdelningen i Stockholm. Hon konstaterar att många inslag i behandlingen är skrämmande för barn.

– Sjuksköterskan och föräldrarna brukar samverka för att lugna barnet, men den samverkan försvinner när man inte har tolk, säger hon.

Europeisk forskning (Alexander Bischo and Kris Denhaerynck: What do language barriers cost?) visar att pengarna som sparas in genom att avstå tolkning eller auktoriserade tolkar går förlorade genom upp till sex gånger längre vårdtid. Risken för felbehandlingar är också stor när familjer och personal inte kan kommunicera kring barnets behandling och situation.

– Vårdkostnaden blir högre, och de psykosociala kostnaderna kan vara enorma, säger Elisabet Tiselius.

Rätt till vård i Sverige

  • Patienter med uppehållstillstånd, asylsökande och papperslösa barn har rätt till samma vård som barn med svenskt medborgarskap.
  • Patienter från andra EU-länder kan ansöka hos sin motsvarighet till Försäkringskassan om ett förhandstillstånd att få vårdas i Sverige. De betalar motsvarande vad en svensk medborgare gör. Det är också möjligt att vända sig direkt till vården och söka ersättning i efterhand. I båda fallen krävs EU-kort.
  • Patienter från övriga länder får själva stå för vårdkostnaden.
  • Utlandssvenskar har viss möjlighet att få vård i Sverige om de söker i det landsting där de bodde innan flytten.
  • Den som är försäkrad i Sverige kan också ansöka om vård i annat EU-land. Det sker hos Försäkringskassan.

Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.

Relaterat

Eli tittar in i kameran med allvarlig min.

Elis tredje krig

En dag var cancersjuke Elis läkare försvunnen. Pappa Toema Alekdawi tog sin son på ryggen och bar honom – hela vägen från Syrien till Sverige. Elis bentumör hindrade honom från att gå själv.

Text: Emma Olsson Foto: Magnus Glans Publicerades: 21 november 2016
Barn&Cancer görs med stöd från PostkodLotteriet