Framtidens forskning på Hopp&Framsteg

En bild på Gisela Barbany, docent vid Karolinska institutet och en av talarna, när hon håller föredrag om genetiska förändringar i leukemiceller som påverkar utfall vid barnleukemi.

För fjärde året i rad bjöd Barncancerfonden in intresserade att lyssna till de senaste upptäckterna inom barncancerforskning på konferensen Hopp&Framsteg. Gisela Barbany, docent vid Karolinska institutet och en av talarna, höll ett föredrag om genetiska förändringar i leukemiceller som påverkar utfall vid barnleukemi. 

Under Hopp&Framsteg, som arrangerades i Stockholm den 9 november, samlades forksare och intresserade för att ta del av det senaste inom barncancerforskningen. En lång rad av toppforskare på området hade bjudits in för att hålla vetenskapliga föredrag och berätta om sina tankar kring forskningen.

Kvällen inleddes med en övergripande bild av forskningsläget och därefter hölls det en rad olika föredrag om froskningen inom leukemier, hjärntumörer och neuroblastom samt det allra senaste kring fertilitet.

Gisela Barbany, docent vid Karolinska institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset på klinisk genetik, föreläste om genetiska förändringar i leukemiceller som påverkar utfall vid barnleukemi.

Akut lymfatisk leukemi (ALL) är den vanligaste formen av leukemi. I dag överlever en stor andel av barnen som drabbas av ALL, men alltjämt är det nästan 20 procent av de drabbade som får återfall. Gisela Barbany hoppas att det kan bli bättre.

– När man diagnostiserar en leukemi genomför man många olika undersökningar av leukemiceller. Detta för att skaffa sig bästa möjliga beslutsunderlag inför behandlingen. En viktig pusselbit är att kartlägga vilka genetiska förändringar som finns i de sjuka cellerna. Vi vet sedan tidigare att olika förändringar - eller markörer som vi också säger - signalerar mer eller mindre ”snäll” sjukdom, sa Gisela Barbany.

Under föreläsningen presenterade Gisela Barbany tre tydliga mål med hennes forskning.

– För det första handlar det om att hitta nya genetiska markörer som säger något om hur det kommer att gå för fallen som i dag saknar genetiska markörer. Det är fortfarande så att en fjärdedel saknar markör, sa Gisela Barbany.

Det andra målet syftar att bättre förstå kopplingen mellan genetiska avvikelser och hur leukemicellerna beter sig.

Ibland händer det att barn där genetiken signalerar låg risk, får återfall, och jag vill ta reda på varför det är så. Det är också viktigt att förstå varför vissa genetiska markörer signalerar en högre risk för återfall. Forskarteamet har jobbat med en subgrupp där en del av kromosom 21 finns i minst fem kopior i stället för två som är det normala.

– Vårt mål är att kunna förstå varför denna subgrupp har en högre risk för återfall för att i förlängningen kanske ändra behandlingen så att man minskar återfallsrisken.

Det tredje och sista målet är att hon vill förbättra och förfina testerna som de använder inom sjukvården för att påvisa genetiska markörer.

Förutom Gisela Barbany föreläste bland annat även Susanne Fransson, forskarassistent vid Göteborgs universitet, om genetiska markörer som grund för terapeutiska beslut i neuroblastom och Jan-Bernd Stukenborg, docent vid Karolinska institutet, pratade om sena effekten infertilitet och försök att rädda framtida fertilitet. 

Just nu pågår över 200 olika forskningsprojekt med finansiering från Barncancerfondens givare. 

Text: Fredrik Wallin Foto: Fredrik Wallin Publicerades: 14 november 2016
Barn&Cancer görs med stöd från PostkodLotteriet