Skola och fritid

Nya rutiner, läkarbesök och annat kan göra att det känns som att du hamnar i en obalans. Här får du därför tips på hur du kan tänka och vad du kan göra när du känner dig en aning vilsen.

Behandlingar sker ofta under dagtid, något som kan leda till att din vardag och dina rutiner förändras. Men förändringen kan också bero på att du helt enkelt inte orkar göra de saker du orkade tidigare. Kanske kommer det att bli för jobbigt att vara i skolan hela dagar. Kanske kommer du inte ha orken att följa med dina kompisar på allt de gör. Oavsett vilket kan det kännas lite konstigt och skrämmande. Men du ska veta att det finns en massa hjälp och stöd att få.

Skola

I samband med att du får din diagnos kan du välja att bjuda med en speciell sjuksköterska (en så kallad konsultsjuksköterska) som följer med dig till skolan. Hen berättar där för dina klasskompisar och lärare vad din behandling innebär och vad de ska tänka på. Du får självklart välja om du vill följa med konsultsjuksköterskan till skolan eller inte. De här besöken är ofta väldigt bra, både för dig men också för dina klasskompisar och lärare.

”Det kändes skönt när de berättade i skolan för att när jag kom dit fanns inga frågor. Alla visste redan om det och jag slapp prata om det. ” Väl i skolan finns det saker som kan underlätta skolgången och anpassad skolskjuts är en av dem. Din energi och kraft ska läggas på skolarbetet och inte på transport till och från skolan. Vad som gäller kan däremot skilja sig lite mellan olika kommuner, så kolla upp vad som gäller för just dig. Den anpassade skolskjutsen kan vara till riktigt stor hjälp för att kunna vara kvar i skolan och fortsätta skolgången så gott som det bara går. Även om orken inte finns till studier så kan du i alla fall försöka ta dig dit någon timme om dagen för att sitta med på lektionerna och umgås med kompisar på rasten.

”Jag var i skolan kanske två timmar på en månad när jag var sjuk. Jag var inte där för att lära mig utan för att träffa alla. Jag vägrade att gå om, så jag pluggade så mycket jag kunde. Men när jag var färdigbehandlad kändes det som att jag var sönder i hela kroppen. Jag hade ingen ork till något, så jag orkade inte gå så mycket i skolan som jag ville.”

De dagar du är kvar på sjukhuset finns det bra lösningar för det också. Bland annat finns något som heter sjukhusskola. Där får du hjälp med skolarbete samtidigt som de håller kontakten med din vanliga skola. Du får till och med göra nationella proven, precis som du skulle gjort i din ”vanliga” skola. Att gå i skolan kan vara ett sätt att hålla kvar vid sin vardag och leva så vanligt som det bara går. Men det finns inga måsten och för en del blir skolan bara ytterligare en källa till stress i stället för en hjälp under en period som redan är jobbig. Fundera över vilken funktion skolan har för dig. Om du är stressad och rädd att hamna efter, ta upp det med din mentor eller någon annan. Kanske finns det andra sätt att hantera skolan som funkar bättre för dig just nu. Det är också viktigt att tänka på att vi alla är olika. Vissa kan må bäst av att bara vara i skolan någon timme, medan andra mår bättre av att ha en rutin. Vad som funkar för dig vet du bäst själv.

”Lärarna i skolan blev lite extra snälla. Men då hade jag ingen energi till något alls och jag orkade inte med skolarbetet. Just då var skolan det sista jag tänkte på.”

Fritid

Tröttheten och den förändrade vardagen du kan komma att uppleva påverkar inte bara skolan, utan också fritiden. Därför kan du ibland komma att känna en stress eller oro över att inte kunna umgås med dina kompisar. Det är lätt att i en sån stund känna sig ensam. En känsla som bland annat beror på att man kan behöva tillbringa en lång tid utan att umgås med vänner. Men känslan kan också uppstå för att man lever ett annat liv än vad de gör och att det blir svårt för dem att förstå dig och det du går igenom.

”Folk ringer och kollar hur det är, men om någon ska göra någonting så ringer man inte mig först för att man tar för givet att jag inte kommer orka. Det blir ju så, det är inte roligt att ringa någon och få ett nej hela tiden. Man tappar inte relationer men man är inte kompisar på samma sätt. De hör av sig och säger att de bryr sig, men det är inte det jag vill. Jag vill göra saker.”

När du och dina kompisar väl ses, tänk på att vara så tydlig och öppen mot dem som du bara kan. Försök att tala om vad det är som får dig att må bra. Genom att vara öppen med vad du vill kan det bli lättare för kompisarna att veta vad de ska tänka på och hur de ska bete sig.

”Visst, man måste vila, men ibland underskattar folk vad man faktiskt orkar. Det är snällt att folk vill ta din väska, men samtidigt vill du kunna komma tillbaka och leva normalt. Därför måste man göra saker som att bära sin väska och gå ut med soporna för att vänja sig vid det.”