Akut myeloisk leukemi

Akut myeloisk leukemi utgår från granulocyterna i blodet och är betydligt mindre vanligt, bara cirka 10 procent av leukemifallen är AML.

Alla blodkroppar härstammar från en viss sorts celltyp i benmärgen, stamcellen. Genom upprepade delningar blir cellerna alltmer specialiserade på sina uppgifter.

De röda blodkropparna har hand om syretransporten från lungorna till kroppens alla vävnader, medan de vita blodkropparna har hand om vårt försvar mot infektioner. Blodplättarna är nödvändiga för att förhindra blödningar.

Det finns två huvudgrupper av vita blodkroppar: lymfocyter och granulocyter. Bland lymfocyterna finns det två huvudtyper, nämligen B- och T-lymfocyterna. Andra viktiga blodkroppar är monocyter.

B-lymfocyterna tillverkar antikroppar som känner igen och försvarar oss mot infektioner och T-lymfocyterna kan binda till sig och döda celler som är skadliga för oss.

Symptom

De första symtomen beror vanligtvis på att man saknar frisk benmärg och visar sig i trötthet, blekhet, blodbrist, ökad infektionskänslighet och blödningsbenägenhet.

Behandling

Akut myeloisk leukemi har en kortare behandlingstid än Akut lymfatisk leukemi, men är mer intensiv. Den pågår i under ungefär ett år. Behandlingen delas in i standard- och högrisk. Patienterna får intensiv behandling i mellan fyra månader och ett halvår. För högriskpatienterna kan det dessutom krävas en benmärgstransplantation.

Benmärgstransplantation gör det möjligt att genomföra en ovanligt intensiv behandling med strålning eller cytostatika. Tekniken går ut på att slå ut patientens egen benmärg med cellgifter, varpå patienten räddas med friska stamceller genom transplantation. Detta ger samtidigt en immunologisk behandlingseffekt.

Dessa stamceller kan komma från en givare, helst från ett syskon med samma vävnadsantigen som patienten eller från patienten själv.

Vid AML behandlas det sjuka barnet intensivt under fyra till sex månader, varefter vissa barn genomgår en benmärgstransplantation och vissa barn fortsätter med cytostatikabehandling. 

Komplikationer

Vissa cytostatika kan påverka funktionen i vissa organ, till exempel njurarna. Under behandlingen mäts därför njurfunktionen, för att undvika en skada. Det finns även cytostatika som kan påverka hjärtfunktionen. Men i takt med att behandlingarna har förfinats har också komplikationerna minskat.

Prognos

Prognosen för AML är sämre än vid ALL, men även här blir flertalet barn friska. Prognosen har blivit betydligt bättre under senare år tack vare en bättre diagnostik och en allt effektivare behandling. Drygt 60 procent av de barn som drabbas av AML överlever.