Ibland blir det inte som man vill

Tyvärr har inläggen blivit lite försenade - förvånande att så pass få hotell, i framför allt Tyskland, har fritt internet. Men här kommer lite uppdatering. Håll tillgodo.

Idag startade vi i strålande solsken. Målet för dagen var Duisburg, ca 16 mil bort. Efter någon timme körde cyklisterna in på en väg där bilar inte fick köra och både vi i sjukvårdsbilen och servicebilen fick ta en annan väg och kom därför lite efter klungorna.

Under den korta stunden fick vi ett upprop på radion att någon hade gått omkull. Väl på plats konstaterades det att ganska snabbt att nyckelbenet var brutet och ambulans tillkallades. Vår lagkapten beslöt att jag var bästa person att hänga med vår navigatör till sjukhuset. Jag har aldrig åkt ambulans tidigare och inte hade jag väl trott att det skulle ske i Tyskland…

Det blev en lång dag på sjukhuset i Münster, där det efter röntgen konstaterades att det behövde bli operation. Men den kunde utföras tidigast på onsdag… Vi kontaktade SOS i Köpenhamn och även det var en ny bekantskap för mig. Otroligt bra hjälp! Och vad viktigt det är att man har med sig det europeiska sjukförsäkringskortet – det har jag nog aldrig riktigt förstått tidigare. Men jag har å andra sidan lyckligtvis aldrig råkat ut för någon olycka eller sjukdom utomlands heller… peppar, peppar!

Vi diskuterade fram och tillbaka vilken som var den mest lämpliga lösningen, och enades till slut om att det var bättre att ligga kvar och bli opererad i Tyskland. Smärtan var för intensiv för att kunna ta sig hem till Sverige. Så, några timmar senare efter att cyklisterna nått sitt mål kom två andra ur teamet med lite kläder och hämtade samtidigt hem mig till hotellet. Vår navigatör blev kvar i väntan på operation.

Otroligt trist! 

Skukhuset i Münster

Sjukhuset i Münster

Vi kom till hotellet vid 21-tiden och fick middag ute i trädgården på hotellet. Kände mig lätt slutkörd, mycket spänning under dagen…

Ny dag imorgon. Puh!      

Anne Bergsten