Hans tester ska upptäcka barncanceröverlevares svårigheter

Sena komplikationer som hjärntrötthet och minnessvårigheter kan följa i spåren av en cancerbehandling, men nuvarande neuropsykologiska tester lyckas inte riktigt spegla problemen. Det vill forskaren Georg Kuhn ändra på.

Georg Kuhn har under lång tid ägnat sin forskarkarriär åt att förstå hur strålning och cytostatika påverkar kognitiva funktioner, men också hur hjärnan kan bilda nya celler och reparera skador. Det har han gjort genom att studera möss, men för sju år sedan beslutade han sig för att ändra inriktning. Georg Kuhn ville närma sig sina forskningsrötter, nämligen neuropsykologi som han studerade i hemlandet Tyskland på 1980-talet. Det innebär att möss nu bytts mot människor.

− Jag kände att jag ville ägna resten av min karriär åt att jobba närmare det som direkt kan hjälpa patienter, säger Georg Kuhn vid Göteborgs universitet dit han rekryterades som professor för 15 år sedan.

Georg Kuhn

Det finns ett område där hans patientnära forskning kan bli ett viktigt stöd för canceröverlevare. Forskning har visat att främst strålbehandling, men också höga doser cytostatika, kan ge upphov till exempelvis minnesproblem och hjärntrötthet. Men befintliga neuropsykologiska tester ger inte en rättvisande bild av de kognitiva svårigheterna som kan påverka vardagen mycket, menar Georg Kuhn.

− Många barncanceröverlevare känner sig frustrerade eftersom de tester som finns i dag inte fångar upp problemen de upplever. Kan vi därför diagnostisera mer detaljerat kan patienterna känna sig mer lyssnade på och mer förstådda.

För att förbättra utvärderingen har Georg Kuhns forskargrupp utvecklat åtta anpassade tester som ska kombineras.

− Målet är att se i vilken utsträckning viktiga funktioner i hjärnan påverkas, men också se skillnaden mellan olika patientgrupper. En bättre diagnostik är ett första steg, men förhoppningsvis kan vi också ge rekommendationer kring bra rehabilitering och behandling av problemen.

Georg Kuhn

I en första fas undersöks vuxna som fått strålbehandling mot akut lymfatisk leukemi i unga år. I ett test får de orientera sig i en labyrint på en datorskärm för att undersöka minnes- och inlärningsförmåga som är kopplad till hippocampus-området i hjärnan. Ett annat test mäter exekutiva funktioner som utgår från prefrontala cortex i främre pannloben. Här vill Georg Kuhn förstå avvikelser i förmågan att planera handlingar och fatta beslut.

− Vår hypotes är att upplever man trötthet eller utmattning blir detta svårare.

Samtidigt som testerna görs undersöks försökspersonernas hjärnaktivitet med den avancerade bildmetoden fNIRS, nära infraröd spektroskopi, som mäter syremättnad i olika hjärnområden. När bilderna analyseras har forskarna sett att patienter som upplever hjärntrötthet ofta har en högre hjärnaktivitet jämfört med en kontrollgrupp.

− Det är ungefär som att hjärnan kämpar och därför ser vi mer aktivitet. Den är inte lika optimerad jämfört med vår kontrollgrupp som ganska lätt löser ett problem.

Georg Kuhn

Det är ännu för tidigt att uttala sig om vad det här innebär för barncanceröverlevare, men testerna pekar i en intressant riktning.

− Kan vi bevisa att hjärnan är mer aktiv leder det till en helt ny hypotes kring vad man kan göra åt det. Kanske finns andra möjligheter att behandla med medicin för att lugna ner hjärnan, eller kanske presterar man bättre om distraktionerna är färre.

Georg Kuhns engagemang för sin forskning bottnar i en vetenskaplig nyfikenhet och en stark vilja att lösa problem.

− Jag har alltid sett på världen med nyfikenhet och frågat mig själv hur vissa saker fungerar, eller inte, och hur jag kan fixa det. Jag gillar exempelvis att ta isär alla delar i min cykel och sätta ihop dem igen, men det är förstås inte lika enkelt att laga en hjärna.

Georg Kuhn

Men han vet att hjärnan kan förändras i positiv riktning med hjälp av olika rehabiliteringsinsatser.

− Det finns alltid hopp om förbättring, och här vill jag bidra så mycket jag bara kan, säger Georg Kuhn.

Fakta: fNIRS

Funktionell nära infraröd spektroskopi, fNIRS är en ganska ny optisk bildteknik som mäter syremättnaden i hjärnan under neuropsykologiska tester. Det görs genom att deltagarna har på sig en gummimössa med kablar som riktar ljus mot hjärnan och fångar upp hur det reflekteras. Eftersom fNIRS mäter hur mycket syre en viss del av hjärnan använder blir det en markör för hur aktiv hjärnan är.

Jämfört med en funktionell magnetkameraundersökning är inte informationen lika detaljerad. Fördelen är dock att fNIRS-tekniken enkelt kan användas på små barn som inte behöver vara stilla under testerna.