Pandemin påverkar barncancerforskningen kraftigt

En ny europeisk studie visar att den kliniska forskningen rörande nya läkemedel vid barncancer har påverkats kraftigt under pandemin. Forskarna uppmanar till omfördelning av resurser så att inte cancersjuka barn ska gå miste om den möjlighet till förbättring eller överlevnad som studierna skulle kunna innebära för dem.

Pandemin har påverkat hela världen, inte minst vårdsektorn. Sjukhus och vårdinrättningar måste omdirigera sin personal för att kunna ta emot den strida strömmen av covid-19-patienter, och smittskyddsåtgärder påverkar hur vi kan mötas.

Nu har forskare analyserat hur pandemin påverkat kliniska fas I/II -prövningar av läkemedel för barn med cancer i Europa. Studien visar att pandemin orsakat betydande störningar.

– Det är allvarligt. Barncancerpatienter i kliniska prövningar är en väldigt utsatt grupp. De är ofta svårt sjuka och man måste noggrant följa upp deras tillstånd och behandling kontinuerligt. Det finns inget utrymme för förseningar eller hinder, säger Ingrid Øra, överläkare vid fas Hope/ITCC enheten, Karolinska universitetssjukhuset.

Resebegränsningar och smittorisk

Studien har utförts genom den europeiska paraplyorganisationen ITCC, Innovative Therapies for Children with Cancer, 31 enheter från 12 länder har deltagit. I Sverige finns två ITCC- enheter, HOPE/ITCC-enheten i Stockholm och Barncancercentrums Forskningsenhet i Göteborg.  

Pandemin har givit upphov till smittskyddbegränsningar och reserestriktioner som gjort det svårare att resa och röra sig i samhället. Särskilt inledningsvis var också kunskapen om hur, var och vem som smittades av Covid-19, låg, vilket skapade en oro.

– Landets barnonkologer och studieläkare vid ITCC-enheterna tog det säkra före det osäkra för att inte utsätta barnen och deras familj för någon extra fara. Barnen som är med i de kliniska prövningarna är sköra, och man vill absolut inte utsätta dem för onödig smittrisk, säger Torben Ek, överläkare vid Barncancercentrums Forskningsenhet vid Drottning Silvias Barnsjukhus Göteborg.

Problem följa upp patienterna

Alla europeiska ITCC-enheter uppgav att de fortsatt ta emot patienter för besök, men nästan hälften (48 procent) rapporterade att de inte kunde göra det på ett optimalt sätt, besök ersattes till exempel med samtal via telefon eller videolänk. En fjärdedel (26 procent) uppgav att de hade begränsade möjligheter att följa upp studiebehandlingarna på grund av personalbrist. Det kunde till exempel vara att det saknades personal till undersökningar som kräver sövning, på grund av att vårdpersonalen var omdirigerade till att arbeta med covidpatienter.

– Nu har vi hittat lösningar på de flesta problem. Vi har till exempel utbildat läkare på lokala sjukhus som kan utföra undersökningarna som ingår i studierna på rätt sätt, så att barnen inte behöver resa långt i onödan, säger Ingrid Øra.

I vanliga fall utförs undersökningarna, som ofta är planerade varje eller varannan vecka, vid ITCC-centrumen.

Ett annat problem har varit att få ut studieläkemedlen till barnen, då de egentligen ska delas ut på ITCC-enheterna. Men även här har forskarna och vårdpersonalen fått vara kreativa, till exempel har Ingrid Øra, som jobbar både i Stockholm och Lund, kunnat ta med sig läkemedlen till Skåne för att förse dem till de barn som bor där.

Färre barn inkluderas

Enligt Ingrid Øra och Torben Ek har inga allvarliga störningar i de pågående svenska studierna skett. Den stora skillnaden har varit att färre nya patienter har inkluderats.

Enligt studien stoppade 81 procent av enheterna i Europa rekrytering av nya patienter till minst en av deras pågående kliniska prövningar.

– Det rullar på, men rekryteringen av nya patienter till studierna går långsammare. Vi är försiktiga med att inkludera patienter som bor långt bort om vi inte har väldigt starka indikationer på att de skulle bli hjälpta av en speciell studie. Det här är ju studier i tidig fas, och det finns ingen garanti att de kommer att hjälpa alla. Då blir riskerna för höga, säger Ingrid Øra.

Forskarna bakom publikationen uppmanar nu till omfördelning av resurser så att inte cancersjuka barn ska gå miste om möjligheten till den förbättring, eller i bästa fall överlevnad, som studierna skulle kunna innebära för dem, samt att utvecklingen inom cancerforskningen ska kunna fortgå.

Nya behandlingar försenas

Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden säger att det är väldigt olyckligt att pandemin drabbar de sjukaste och mest utsatta barnen på det här sättet.

– Konsekvensen blir att det finns barn som inte får möjlighet att delta i studier, men också att det tar längre tid att genomföra studier och därmed också längre tid för nya behandlingar att komma drabbade barn till nytta, säger hon.

Kerstin Sollebrant, Chef Forskning

Hon säger att samtidigt kan det också komma något gott ur detta eftersom det bevisligen nu har gått att i vissa fall låta "studien resa till barnet" i stället för som brukligt låta "barnet resa till studien".

– Långa resor för svårt sjuka barn för att delta i tidiga kliniska studier är någonting vi har uppmärksammat som ett problem.

 

Här kan du läsa hela studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Cancer.

Ingrid Øra varit ansvarig för studien vid Hope-enheten i Stockholm, Torben Ek vid Barncancercentrums Forskningsenhet i Göteborg.

 

 

Vad är ITCC?

Innovative Therapies for Children with Cancer, ITCC arbetar för att barn ska få möjlighet att ingå i studier med nya cancerläkemedel, samt koordinerar de barnonkologiska centrum som genomför kliniska studier och arbetar med läkemedelsföretag, politiker och föräldraorganisationer.

Ny chans för barn med hittills obotlig cancer

Tack vare nya läkemedel har flera barn i Sverige med hittills obotlig cancer fått en ny chans. I studier har barnen fått prova så kallade precisionsmediciner, läkemedel som riktar sig mot just genetiska fel i cancercellerna. I minst 25 fall har tumörerna minskat eller slutat växa.

Läs mer