Barn med Downs syndrom drabbas oftare av leukemi

Barn med Downs syndrom löper högre risk för att drabbas av olika former av leukemi. Ann Nordgren är professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet och forskar på genetiken bakom barncancer. Hon försöker ta reda på varför.

Barn med Downs syndrom har en högre risk för att drabbas av leukemi före fyra års ålder än barn utan syndrom.

– Varför det är så här är en gåta som bara delvis är löst. Svaret ligger inte endast i att de här barnen har en extra kromosom, det krävs ytterligare mutationer för att cancer ska uppstå. Det här vill vi ta reda på mer om hur det går till, säger Ann Nordgren, professor i klinisk genetik vid Karolinska Institutet, som forskar på genetik och ärftlighet vid barncancer.

Ann Nordgren planerar nu att undersöka barn med trisomi-mosaicism, som är en form av Downs syndrom som innebär att det i kroppens celler finns en blandning av celler med normal kromosomuppsättning och celler med en extra kromosom.

– Det skall bli intressant att sekvensera enskilda celler av båda typerna för att förstå hur normala blodceller skiljer sig från celler med trisomi 21.

Skillnader från barn utan syndrom

Barn med Downs syndrom har alltså en högre risk för leukemi, men det är även annat som skiljer barn med Downs syndrom från dem utan när det gäller barncancer.

En skillnad är fördelningen mellan leukemidiagnoserna. Av barn som får leukemi utan Downs syndrom drabbas 80 procent av akut lymfatisk leukemi, ALL, och 20 procent av myeloid leukemi. Hos barn med Downs syndrom är de två diagnoserna lika vanliga. Barn med Downs får dock inte ”vanlig” AML, utan en egen variant som kallas Myeloid leukemi vid Downs syndrom (ML-DS).

– Men hos barn med Downs har myeloid leukemi bra prognos, de har en påtagligt bättre överlevnad än andra barn. Vid ALL är det värre. Barn med Downs syndrom är känsligare för viss behandling, har högre återfallsrisk och en sämre överlevnad, berättar Ann Nordgren.

I det senaste behandlingsprotokollet hoppas man kunna förbättra prognosen genom att anpassa behandlingen beroende på vilka genetiska avvikelser som finns i leukemicellerna och behandlingssvar.

Ytterligare en skillnad är att när personer med Downs syndrom blivit vuxna så har de mycket lägre risk att få många cancerformer, tex bröstcancer jämfört med normalbefolkningen. Ett undantag är en något ökad risk för testikelcancer mellan 15 och 45 år.

Just nu bedriver Ann Nordgren också en registerstudie, med stöd av Barncancerfonden, där hon sammanställer information om cancerförekomst hos över 5500 personer med Downs syndrom.

Barncancer och ärftlighet

Ann Nordgren är ansvarig för ett projekt om barncancerpredisposition, en av Barncancerfondens största satsningar någonsin. Projektet syftar till att kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer och ska leda till att läkarna får bättre metoder för att diagnostisera medfödda orsaker till barncancer och kunna införa mer precis diagnostik, screening, uppföljning och individanpassad behandling. Det ska i sin tur leda till ökad överlevnad, färre biverkningar och sena komplikationer och att liv räddas.

Idag brukar man säga att man tror att drygt 10 procent av all barncancer har ärftliga orsaker. Men Ann Nordgren tror att den siffran kommer att visa sig vara betydligt högre.

– Jag har sett flera nya studier som landar på 13-15 procent, men nyligen presenterades en studie där man tittat på både RNA och DNA och hittat medfödda genetiska förändringar hos 26 procent. Och jag tror det kommer att vara många fler än så, jag tror att barncancer uppstår på grund av en blandning av någonting medfött och någonting ytterligare, till exempel en infektion, som triggar utvecklingen till cancer, säger Ann Nordgren.

Läs mer här.

Kartläggning av barns gener kräver många etiska ställningstaganden

Alla barn som drabbas av barncancer i Sverige ska erbjudas analys av hela sin arvsmassa. Projektet har blivit något försenat men nu är en multicenter-ansökan inskickad till Etikprövningsmyndigheten. Den här typen av ny teknik väcker helt nya etiska frågor.

Läs mer

Kartläggning av medfödda genetiska orsaker vid barncancer

Barncancerfonden delar ut ett av sina största anslag någonsin för att kartlägga medfödda genetiska orsaker vid barncancer. Det ska leda till bättre prevention och behandling – och att liv kan räddas. Redan om tre år ska nya rutiner vara införda i vården.

Läs mer

AI ska upptäcka genetiska förklaringar till barncancer

Varför får barn cancer? Det vill Ann Nordgren, professor och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset, och hennes kollegor undersöka. Hon har fått ett av Barncancerfondens åtta anslag i medicinteknik för att hitta svaret med hjälp av maskininlärning.

Läs mer